Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afhandling om canaler genom Sverige med särskildt afseende å Wenerns sammanbindande med Östersjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utförlig i det svåraste fall, så är den dess lättare i det senare.
Visserligen kan endast Sverige då berömma sig af den vackraste,
den största och kanske den nyttigaste Canal-anläggning i
Europa, när Wenern och Wettern sända sina fartyg obehindradt åt
Öster- eller Westersjön; men låtom oss glädas åt att hafva gjort
ett steg på den rätta vägen, om än vi ej skulle kunna hinna
att fullborda den.
Emedlertid torde man dock fordra reda af mig, huru den
sista delen af vägen, det vill säga emellan Wettern och
Östersjön skall fullbordas, ty skulle denna delen finnas ganska svår,
omöjlig kan den icke vara, så vore det ett inkast emot
Canalens förande till Wettern. Detta nya företag alstrar nya
ganska vigtiga interessen, kanske både mot och med, men med
sanning kan man väl säga, att skall enskild nytta vika för
den allmänna, den mindre för den större, så bör denna del
fullkomnas innan man kan sägas hinna målet. Mina
kunskaper härom äro ännu aldeles intet tillfredsställande för mig,
sägom emedlertid hvad vi vete.
Af Ingenieurerne Gran och Collin är på 1750-talet ett
project inlämnadt till sammanbindandet af Wettern och Östersjön,
som följer Motala-älfven alt till Norrköping medelst
updämningar och strömränsningar. Denna princip är redan en gång
förut förklarad falsk, och ehuru jag häruti har betydande
autoriteter för mig, så torde det dock vara nödigt, att utreda
skälen dertill.
Uti de mästa, äfven större strömmar, i synnerhet uti vårt
land, är djupet icke så jämt att icke på flere ställen stenar,
men i synnerhet flata berg och bankar, visa sig ofta i
vattenbrynen, ofta straxt under, ehuru annars dess emellan nog kan
finnas långt mera djup, än nånsin kan behöfvas, ja, då man
undantager sådana strömmar, där ebb och flod kan verka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
