Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
®t
, #
vàr mening icke må missförstås, vilja vi förtydliga henne genom
exempel. Vi antaga att Gustaf Wasas historia är föremålet för några
lektioner. Läraren framstäljer då efter sorgfälliga förberedelser, och
med flikiga hänvisningar till kartan mundtligen denne regents hi
storia på det in teressan taste och för ändamålet lämpligaste sätt han
kam — Att vi dervid anse att de serskilda upprorens årtal o. m. d.
icke ens behöfva nämnas, tillägga vi i parenthes. — Sedan t. ex.
halfva lektionen upptagits af lärarens mundtliga berättelse, egnas
den andra hälften till pröfning af lärjungarnes uppfattning af hvad
han berättat. Och för att vinna tid och tillika bereda dem öfning
i att sammanhängande berätta, bör han göra så få frågor som
möjligt Lägger läraren vigt vid sjelfva berättandets form, så kan denna
undervisning äfven blifva i bästa mening formellt bildande. Efter
att Gustaf Wasas historia blifvit på sådant sätt genomgången, anse
vi att lärjungarne böra lexvis efter ett litet kort compendium
genomgå samma regents historia. Derefter öfvergår man till en annan
regent. I afseende på den gamla historien föreställa vi oss att för
kännedomen1 t. ex. om de Orientaliska folkens äldsta bistöria man
lämpligen skulle kunna taga det Persiskt-Grekiska kriget till
utgångspunkt, och deromkring gruppera såväl Österns, som Westerns
äldsta historiska förhållanden; derefter öfvergå till Grekland och
likaledes låta dess historia sluta sig kring något märkligt tidehvarf
t. ex. det Peloponnesiska krigets med dess mest framstående
personligheter, etc. etc.
Till odlande af lärarnes egen smak oøh förmåga af historisk
konst vore väl om’ de kunde studera sjelfva mästarne inom
densammas olika perioder: t. ex. för den gamla historien Herodotos,
Thucy-sides, Tacitus. Att en så inrättad undervisning i historien bättre
än den som från början stödjer sig på lexläsning skulle befordra
skolans ändamål och att hon, ehuru mera bildande, dock blefve för
läijungarne mindre betungande, det anse vi ligga i öppen dag.
Om den geografiska undervisningen anse vi oss ej behöfva
serskildt yttra oss, då det för hvar och en, om han blott tänker på
hvad skolgossen i det afseendet behöfver| är lätt att utbyta läroboken
mot kartao och att på denna gå ifrån det vigtigaste till det mindre
vigtiga, så långt ban och lärjungen på den åt ämnet anslagna tiden
medhinna.
Härmed ha vi sökt i allmänhet angifva de vilkor, under hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
