Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201’
tionerna. Härigenom råkade snart dønna philosophiska riktning
inom philologien j vanrykte och förlorade allt inflytande, om m^n
ock måste erkänna, att åtskilliga af de åsigter, hvarifrån den utgått,
voro riktiga, och att dess yrkande på philologiens enhet och
vetenskaplighet, i motsats mot den sig i enskildheter förlorande
detaljkunskapen, ej blifvit utan verkan.
Mera direkt.från Wolf utgick Bernhardy i sina »Grundlinien
zur Encyklopädie d«r Philologie» — ännu genom sin rikedom på
material, oaktadt alla sina oriktigtieter i anordningen och sina
svam-ligheter, det mest betydande arbete af detta slag’ irioAi philologien.
Philologiens’ uppgift äV enligt Bernhardy »att åskådligt framàtälla
den Grekiska och Romeräka fornverldens organism» eller, såsom han
uttrycker sig på ett annaf ställe med hänsyn till denra vetenskaps
praktiska betydelse för den moderna bildningen5, »att lërhhfr en
å-skådlig bild af de klassiska folken med deras-’förtjenster oöh
svagheter.» I sin allmänna uppfattning af philologiens begrepp och
betydelse öfverensstämmer således Bernhardy med Wolf; deremot har
han i vetenskapens indelning sökt åstadkomma mera enkelhet och
sammanhang, i det han reducerat Wolfs 24 discipliner till ett
ringare antal och fördelat detta i vissa grupper. Först ställer han
såsom philologiens elementer (I) hermeneutili och krftik, båda af
for-mal natur och ömsesidigt betingande hvarandra, båda ej blott öpp-,
nande tillträde till antiken, utan philologens oumbärliga följeslagare
från böljan till slut. Derpå följer (II) såsom vetenskapens »organon»,
grammatiken, inbegripande a) allmän b) philosopliish c) philologisk
eller egentlig, hvarunder lexikologien hör, samt d) den antika
kompositionen eller den vetenskapliga rhetoriketi, äfven innefattande
metriken. Den 3:dje hufvudafdelningeti (III) utgöres af philologiens
reala vetenskaper, hvilkas hufvudsakliga kunskapskälla’^är <le-gamles
literatur, på hvilken de föregående trenne förmäla disciplinerna (heim.,
krit. oeh gram.) finna sill hufvudsakliga tillämpning. För denna
literatur har a) literaturhistorien att göra rtda, idet den uppvisar
fortgången, sammanhanget och charakteren af de båda klassiska folken3
andliga bildning och framställningsformer så väl i sina olika
perioder som i de skriftliga irionumenter, som hunnit till oss. Härefter
komma 2:ne vetenskaper, • som afhandla de Gamles yttre existens,
näml. b) geographien bch c) stats historien, till hvilken ntora
chrono-lögien äfven räknas antiquiteterna, hvilka lika väl utgöra en förut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
