Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261’
kiska rikets monarker. Bland Tysklands kejsare hafva Henrik III,
Rudolf af Habsburg, Hohenstauferne, Maximilian II ooh Joseph II
icke kunnat f& någon plats bredvid Karl den tjoeke och Mathias.
Af Österrikes kejsare och Preussens konungar tyckes Förf. deremot
icke kunna umbära någon. Bland Frankrikes monarker finnas icke
upptagna Filip August, Filip den sköne, Karl V, Ludvig XI, Frans
I m. fl. Deremot icke uteglömda äro Karl VI, Henrik III (om
hvilken Förf. icke förut haft annat att förtälja, än att han dog
1 589), Ludvig XVII\ Ludvig XVIII och Karl X. Bland Englands
konungar Upptagas väl KarlII och Wilhelm IV, men icke Alfred den
store, ingen Edvard, med namnet Henrik endast Henrik V och Henrik VIII,
samt ingen Skottsk konung, sålunda icke ens Robert Bruce. Bland ryska
monarker skyld rar Peter II, men förgäfves letar man efter namnen
Elisabeth och Katharina II. Ingen dansk (att icke nämna svensk) konung aktas
värdig att ställas i bredd med de citeräde, så vida icke något sådant
skall sägas vara uttryckt under rubriken England, hvarest, mellan
Egbert och Wilhelm Eröfraren står (utan specifikation): »Danska
konungar 1013—1042». De flesta af de förbigångna monarker vi
citerat äro äfven utan plats i sjelfva historien. Theodosius den store
har fått sig en sådan anvisad. Å an^ra sidan finnes i regentlängden
införd en eller annan, som förut icke blifvit nämnd, t. ex. Richard
Lejonhjerta. Ehuru Richard och andra eminenta deltagare icke
blifvit nämnda, har Förf. för ingen del varit fåordig i fråga om
körstågen. Bland andra underrättelser får man veta, att vid »tillträde
till kyrkan och den heliga grafven, måste (nu likasom förr) hvar
>och en betala till.de girige Turkarne ända till 80 rdr.» För de
80 riksdalerna får man väl af de frikostiga munkarne en veritabel
spik ur det veritabla korset på köpet? Enligt verkliga förhållandet
lär afgiften, ännu under detta århundrade, utgjort mellan 20 och
30 rdr, en summa som mindre bör tillskrifvas Turkarnes girighet
än den omständighet, att en serskild vakt varit alldeles nödvändig,
för att stäfja det ofog, som bedrifvits af de så kallade christna
hvilka komma dit, sökande efter »Guds, rike» öfverallt utom der det
är att finna — »invärtes» uti oss. I Meyers Universum, med flere
skrifter, finner man nyssnämnda ofog skildradt i lika sanna som
bjerta färger.
Det originalarbete (af Kappe), som legat till grund för
närvarande bearbetning, torde ursprungligen, och under en anspråkslös
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
