Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
essera ynglingen, ej för facta och år, ntan för de andliga krafter,
som verkat genom individerna, for historiska personligheter. Derför
bör läraren i klass. I—IV blott berätta, lärjungen försöka att
reproducera, och privatläsning bör uppmuntras: historiska böcker äro
lämpliga till præmier. Derefter får undervisningen en me/a
vetenskaplig prägel: sammanfattning och gruppering, för att förbereda
uppfattning af sammanhanget i verlden. Tiden är kort. men detta
hindrar ej methodens berättigande; föröfrigt medhinnes väl den slutliga
öfversigten, om blott början är gjord på rigtigt sätt. Såsom ett
värdigt uttryck af denna åsigt, upplästes H. F. Hults uppsats om
undervisningen i Historien, införd i denna Tidskr. sid. 90—92.
3) Materialets qvantitet: dels en allmän ram af det allra
vigtigaste efter en mycket kort bok, dejs, vid sidan af denna, en mera
detaljerad framställning om vissa hufvudgrupper.
En talare anmärkte att dessa grundsatser passa blott for dem
som från läroverket gå till universitetet, men ej for dem som från
kl. IV afgå till yrken o. d. och behöfva stöd för sitt vetande i en
väl ordnad lärobok, och böra få veta facta. Ekelund behandlar
för öfrigt ej sagorna, ej författningens utveckling, hvilket nödgar
läraren att i sista stund meddela notis om grundlagarnas uppkomst.
Anmärkningens sanning medgafs; men dermed bevisas blott att »li•
nierna» måste skiljas, emedan de böra behandlas från olika
synpunkter. De till näringarna förr eller sednare afgående behöfva facta;
men hufvudändamål för dem som studera är icke meddelande af
facta, utan utvecklande af sinne för fosterlandets angelägenheter och
af förmåga att skildrar* Skola dessa begge linier sammanhållas, så
skadas begge och i synnerhet den studerande: ty methoderna måste
blandas, hvilket leder till ingen method. — Det visade sig genast
att diskussionen hvilade på för bred basis, hvarföre det beslöts att
frågan för tillfället skulle uppskjutas och förberedas af en historisk
sektion, som genast bildades och sedermera haft flera
sammankomster, för hvilkas arbeten vi framdeles skola redogöra.
Derefter upptogs till diskussion: betydelsen af
sagoliteratu-ren för ungdomen, en fråga som i några allmänna grunddrag blifvit
behandlad i denna Tidskrift i en artikel om ungdoinsliteratur. I
våra vanliga sagoböcker sysselsättas christna barn med Grekiska,
Orientaliska och andra från vår kultur skiljaktiga sagor, med
tomtar, naturväsenden o. s. v. Frågar man dä: »hvilken betydelse får
sedan allt detta för phantasienP» så råkar man lättt i tvifvel om
dessa böckers lämplighet: utan någon egentlig sedlig halt, kunna de
liknas vid ett kaleidoskop att njuta af för tillfället, men gifva intet
resultat för-hjertat och charakteren. Någon skillnad kan dock göras
mellan de gamla ursprungliga af Grimm behandlade folksagorna
och Andersens. — Diskussionen berörde hufvudsakligen det allmänna af
frågan: sagor eller ieke sagor t
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
