- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sextiofjärde årgången. 1928 /
83

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Arvid Smith. Några randanteckningar till Hammarberg-Zetterström: Kortfattad engelsk grammatik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA RANDANTECKNINGAR TILL HAMMARBERG-ZETTERSTRÖM 83

slutsatsen, att more är ett komparativbildande formord i stället
för en måttbestämning.

§ 22. Anm. i. »Elder och eldest såsom attribut användas
även om personer som höra till en och samma kategori etc.»
Bör heta »kunna användas» eller »användas ofta (i brittisk eng.).»
Eleven måste av den andra fattningen enligt sakens natur få den
föreställningen, att bruket av de omljudda formerna här är
obligatoriskt, vilket bör förebyggas.

§ 24. Anm. 2. »Såsom attribut framför subst. hava dessa
ord (thirteen o. s. v.) accenten på första stavelsen.» Efter ordet
attribut bör väl tilläggas »samt vid fortlöpande räkning». Det
gör ett onaturligt intryck, när man får höra eleverna säga thirteény
fourteen o. s. v.

§ 26. »Denna bokhållare» kan näppeligen godtagas som
svenskt riksspråk, såvida man nämligen icke menar book-holder.

§ 32. In more ways than one. Frånsett den .något
egendomliga placeringen bland bråktalen — varför icke under
substantivens numerus? — så är den dubbla översättningen »På mer
än en väg (På mer än ett sätt)» vilseledande.

§ 35- »Sid. 21 ex. 2 uppifrån: I am at a loss what to do, he
said to himself.» Huruvida det faller sig naturligt för en villrådig
engelsman att till sig själv rikta denna fråga, därom vill jag ej,
yttra mig. Men att en normal svensktalande individ skulle i
samma situation apostrofera sig själv med: »Jag är villrådig om
vad jag skall taga mig till», det kan jag inte få i mitt huvud.

§ 39. Whose book is this översättes med »Vem äger den
här boken (eg. Vems bok är det här).» Jag har svårt att
förstå, varför den enda naturliga och direkta motsvarigheten till
det eng. uttrycket på detta sätt förlänats ett sken av
mindervärdighet. — Varför får man, inom parentes sagt, i våra
skol-grammatikor förgäves leta efter varianten Whose is this book?

§ 40. Varje lärare med någon erfarenhet vet nog, hur
gärna eleverna vilja översätta det självständiga denne, som
representerar ett förut nämnt personbetecknande substantiv, med
this one. Det skulle säkerligen göra god nytta med en
uttrycklig varning häremot. Eleverna resonera helt naturligt som
så: När »självständigt» denne i en sats som »Den där pojkenär
flitig, denne är lat» kan heta this oney varför kan det då inte
lika gärna heta this one i en sats som »Han frågade sin granne,
men denne hade ingenting hört». Det har mer än en gång
hänt mig, att lärjungar, som kommit från annat håll in i någon
av de båda högsta ringarna, visat smått indignerad förvåning
över att de fått bock för ett dylikt this one, de ha tydligtvis

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:53:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1928/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free