Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Straffrättstheorien och Penitentiärsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såkallade præventions-theorien, tvångsrätts- och
bättrings-theorierna med sina utgreningar (derom i det
följande); så hafva de dock det gemensamt, att de ej
känna och erkänna Rätt och Stat såsom allmänna i sig
gällande och verkande potenser, eller såsom varande
af substantiell natur, utan låta mensklighetens hela yttre
sedliga samlif framstå såsom Jagets produkt, ehuru
deras grundläggare visserligen kommit dertill från ganska
olika ståndpunkter[1].
Den objektiva idealismens system inom filosofien
grundläde om Staten och dess väsende en helt annan
åsigt, hvilken så småningom brutit sig väg till
inflytande äfven på straffrätten och dess grundbegrepp.
Denna filosofi nedstörtar Jaget från dess orättmätigt
inkräktade thron; den framställer en objektiv ande,
hvilken har det ändliga Jaget till sitt organ. Slägtets
praktiska förnuft, den allmänna viljan, är något i och för
sig bestående, en allmän ideel och reel makt, har
substantialitet. Den sedliga verlden är således icke ett
collectivum af ändliga viljor, som på egen hand
upprätta ett efter egna syften ordnadt samlif, utan
uppöfver dem, fastän tillika i och genom dem, realisera
sig väsendtliga idéer och bilda genom sin egen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
