- Project Runeberg -  Perlbandet eller Scener i Tyskland och Sverige under 1813 års fälttåg /
45

(1854) [MARC] Author: Ulrika Sofia von Strussenfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. En morgonstund på Dahla

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

45

låtit honom ännu en gång i detta lif få höra ett ord om
sin älskade Maximilian, sonen till hans bäste vän.

Att han gaf vika för fostersonens böner och sände
honom öfver hafvet till ett annat land, hade flera år
hvilat tungt på hans samvete, och var det en tillfällighet,
hvilken ännu mera ökade denna börda.

Alltsedan gossens afresa hade han hvarje år två à
tre gånger drömt att professor Ösbahr, ynglingens afledne
fader, kom till honom, fästande på honom en sorgsen
förebrående blick *).

Mången anser upplysningen som ett säkert molgift
för vidskepelse. Men erfarenheten visar oss att våra
snillrikaste män och modigaste hjeltar, någon gång låtit
fängsla sig under dess välde. Napoleon rådfrågade sin tids
sibylla; Gustaf III hesökte den beryktade mamsell
Arvidson, för att från hennes läppar mottaga ett och annat
orakelsvar. Skalden Byron kunde i den största småsak
se ett järtecken, hvilket sedan inverkade på hans
handlingssätt.

Förståndet och fördomen äro ofta i strid med
hvarandra, och mot vår vilja får den sednare någon gång
behålla Öfverväldet.

Vår archiater hade af dessa drömmar emottagit det
mest pinsamma uttryck. Endast med sin hustru hade
han talat om de samma, och under den dag som
efterföljde en dylik natt, var han illamående och nedstämd.
Men huru förunderligt, just som posten anlände och fru
Althea väckte honom med dessa ord;

— Far, här är bref från Henrik! — såg han i
drömmen vännen med den förebrående blicken och den
sorgsna minen.

Brefvets innehåll borttog till någon del det
obehagliga intrycket af denna sista dröm.

Max hade träffat sin bror, Max älskade ännu sin
fosterfar; ho?i, som lagt sin hand mellan far och son, var
borta, och den förre hade nu genom sitt under kriget äro-

*) En af Förf:s bekanta, egde alla år, ungefär af samma an
ledning, en dylik dröm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:03:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/perlbandet/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free