- Project Runeberg -  Perlbandet eller Scener i Tyskland och Sverige under 1813 års fälttåg /
48

(1854) [MARC] Author: Ulrika Sofia von Strussenfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. En morgonstund på Dahla

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

48

fru Althea. — Henrik är frisk, och vet du Benedikta,
att han på slagfältet träffat Maximilian badande i sitt blod.

— O, du milderike Gud! —- utropade Benedikta,
som nära släppt koppen. — Herr Max lefver?

— Den 26 Augusti när Henrik skref lefde han! —
sade med stark ton vigt archiatern.

— Du frågar inte efter min man? — inföll Adéle.

— Jag har ju intet fått tid till det än .. . då har
herr Max också gått till militären ... är det hopp om alt
han skall tillfriskna .. .?

— Mycket svag var han när Henrik lemnade honom;
det säger jag, — tillade gamle Hertz, — att om
Maximilian koramer sig, skall du mor få ställa till stort kalas
för våra grannar.

— Det nöjet skall jag gerna cedera! — menade fru
Althea.

o

— Ah, besväret hvilade ju på Eva! -—
återtog han.

— Men archiatern fick släppa til) fioferna: —
inföll Benedikta, — med förlof all sä^a, kan aldrig
pengar mera dumt användas; att trätta vin och mat i
folk som hafva öfverflöd af båda delarna, är rätt onödigt.
Då är det bättre att mätta dem som ingen mat ha.

— Det ena förbjuder ej det andra, — svarade
archiatern^

— A bevars, han har väl ingen guldgrufva, heller,
— genmälte den frispråkiga trotjenarinnan, — han är
gästfri så att han är lytt deraf.

Archiatern skrattade.

Men hastigt mulnade hans ansigte. — Jag känner
att det är för hastigt, att öfverlemna sig åt någon glädje
... kanske är han redan ... död! — På ryckningarne
i hans anletsdrag märktes att han var under inflytandet,
af en stark sinnesrörelse.

De äkta makarna sågo på hvarandra; samma tanke
träffade dem båda, och af samma impuls räckte de
hvarandra händerna.

— Kosta hvad det vill, måste flickan hit, —
återtog archiatern.

— Hvilken flicka! — inföll hastigt Benedikta-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:03:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/perlbandet/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free