Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Hemlands-scener
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
om min mor vill, och jag önskar det så inskränkt som
möjligt.
— Hvad skall den lilla heta? — undrade Eva.
— Elin, efter min mor, om Adéle tillåter det! —
återtog Ragnar.
— Om du ville hon skulle heta Sabsusa eller
Korsmessa, — log Adéle, — ville jag det äfven . .. det vet
du nog — tillade hon med ett ljuft småleende.
Samma afton vexlades i de gamles sängkammare
följande ord:
— Jag har en aning! — sade gumman.
— Att E. lefver och vistas i Leipzig under namnet
Gyllenburg? — frågade gubben.
— Det var icke det jag menade. — Och nu sade
hon honom sin aning.
Gubben blef tankfull.
— Är det så?... — inföll han, — så ser man
Guds finger.
Marianne Osbahr hade erhållit sitt eget enskilta rum.
Det var beläget öfver archiaterns, med utsigt åt
Warn-hems kyrka. Med en egen känsla tog hon detsamma i
besittning. Hon, som de flesta vid hennes ålder, var
ännu outvecklad, men äfven i hennes hjertas dolda
schak-ter låg ädel metall, som väntade endast på att upparbetas.
Sedan sin mors död hade hon varit som en från boet
utsläppt fogel, hvilken icke bestämdt tyckte sig tillhöra
någon.
I sin tants boning kände hon sig ungefär som när
man befinner sig i en arrest. Nordensvärds korta besök
derstädes var för henne en skön utsigt till" befrielse, men
döden kom, och borttagande hennes plågoande,
undanröjde han alla fruktade binder.
Hennes broder, glad att genom Bergenstrahls korta
besök, i fäderneslandet, finna ett för henne skyddande och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
