Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXII. Dufvoposten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
stanna på en enda liten flack med dig, med pappa och
mamma i närheten, vore nu för mig långt ljufligare än
alt färdas öfver land och haf! Tack min vän, för sista
brefvet! Ja, jag har grålit öfver din systers Adéles tunga,
hårda öde! All hon kan lefva, är mig obegripligt; i
hennes ställe skulle jag ha dött af sorg. Icke kunde jag
öfvarlefva hvarken dig eller mina föräldrar!
Gudskelof att jag ej visste, att du under den kalla
December, företog en så besvärlig resa! och ännu mera
tackar jag Gud, som var... dårars förmyndare! Förlåt
ordet! Men hvarföre banna dig? Jo, emedan jag är egoist,
ty denna resa kunde ha kostat dig din helsa, ditt lif,
och mig min lefnads glädje. Men handlingen var i sig
sjelf sä vacker att den lockat tårar ur mina ögon. Huru
rörd skulle ej din syster vara öfver detta bevis af
broderlig tillgifvenhet!
Hvad du är god, Henrik! Du tänker på... alla!
Mamma och du äro till edra själar lika, som två bär.
Tror du icke att jag vet att mamsell Amalia ** under
den långa natten nu hörer hvad tiden lider .. . och jag
vet också hvem hon har alt tacka derför? Du kan icke
dölja något för mig! — Jag snappar upp allt hvad som
rörer dig!
Tack för del du nämner hvad som under vägen
fäster din uppmärksamhet. — Beskrifningen pä
munkklostret var just hemsk. — Kloster vore goda
inrättningar, i synnerhet för fruntimmer; men de skulle vara
organiserade på annat sätt. Ingen fasta, ingen gissling,
inga löften, andra än de som hvarje Christen dagligen
gifver sin Gud.
Hos oss har under tiden ingenting märkligt tilldragit
sig; pappas hemsjuka tyckes vara i tilltagande.. . och jag
kan ej förstå hvad som hindrar honom från alt
tillfredsställa sin brinnande åtrå alt återse sitt fädernesland.
Förmiddagen tillbringar han i sin attelier; när det
skymmer om aftnarna, lägger han sig på soffan, då
mamma och jag sjunga — som han sjelf säger —
vaggsång för hans hjerta.
Du beder mig nämna grefve Lichtenfeld. Ack det
gör jag så gerna, gerna! Hvarföre satte du ej ut hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
