Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXII. Dufvoposten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
Hon tackade oss för samtalet, inbjöd oss till en
koncert, som de heliga systrarna i morgon skola uppföra i
klosterkyrkan.
Ditt oförvillade omdöme uttrycker sig alldeles
riktigt rörande klostrens organisering. Munkkloster borde
aldrig existera. Mannens verkningskrets är icke af
Skaparen ämnad att inskränkas inom ett klosters murar.
För värnlösa fruntimmer vore de deremot förträffliga
tillflyktsorter, om man blott finge göra en och annan
förändring. Den nu invigda abbedissan borde vara en
vanlig qvinna i verldslig drägt, som skulle vara i moders
ställe för de unga värnlösa flickorna, hvilka egde
rättighet, om något bättre erbjöds dem, att ombyta vistelseort.
Icke skulle denna fristad vara ett societetshus, öppet för
förlustelser af alla slag, ty deraf kunde många missbruk
uppstå, men blott en asyl, hvarest en och hvar egde
rättighet att efter smak och lynne indela sin tid, i musik,
läsning och arbete. Andaktsöfningarna borde öfverlemnas
åt egen ompröfning och kallelse. Vore jag en stenrik
man, skulle jag i milt fädernesland bilda en dylik stiftelse.
Svenska arméen bryter upp ifrån i morgon till Achen,
vidare den 4 Mars till Luttich, och i början af April,
torde vi anlända till Briissel.
Jag är orolig för de mina; jag har ej haft ett enda
bref från dem sedan jag reste.
Man talar om att ungdomen bygger luftslott; jag
har hittills föga sysselsatt mig med denna förlustelse, men
nu upptimrar jag ibland sädana; byggnaden är enkel,
ligger i en vacker trakt på vår Skandinaviska Halfö, den
år min och inom den samma sitter du, min maka!
Få se om jag icke på återtåget kan på en dag få
komma till dig. Mörka aningar oroa stundom min själ, och
störa friden der. Dessa svartalfer voro mig fordom
alldeles obekanta.
Dock hvi skall jag nämna dem för dig .. . dig hafva
de säkert aldrig nalkats?
Din far lofvade att skicka mig din bild; ännu har
jag ej fått den samma. Det skulle vara godt att ibland
få fästa de lekamliga ögonen på den; de andliga skåda
dig hvar timma och stund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
