Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIII. En nattlig scen i Warnhems kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
insmyger du dig om nätterna som ett spöke, in i denna
gamla kyrka?
— Jag känner mig olycklig, — sade Ursula med
koncentrerad smärta, — jag kan ej sofva om nätterna ;
jag hade ett oöfvervinnerligt begär att få bedja här i
den-ua kyrka, vid detta samma altare, der jag första gången
"kände huru ljuflig Herran var." Organisten, som håller
af mig, gaf mig nycklarna; jag har blott varit här en
natt förut. . . men han, som var min plågoande i lifvet,
skulle icke engång unna mig denna tröst . . .
— Afstå från dessa nattliga besök, min dotter. . .
du skrämmer menniskor och gifver vidskepelsen näring
. . . din suck hinner Gud lika så väl om den uppsändes
från det nattliga lägret i din kammare, som här i det af
menniskohänder uppbyggda templet! Säg mig allt, Ursula,
är hemmet dig en pinoboning?
Ursula öppnade sitt hjerta för sin fosterfader.
— Hvem kunde trott henne vara. .. sådan ? —
sade Hertz med förvåning, — jag erbjöde dig af hjertat mitt
hem . . . men du finge ej emottaga det. . . dock, mitt
barn ... du måste bedja Gud om nåd alt fördrifva de
rörelser af agg och bitterhet, som ditt hjerta innesluter .. .
kom ihåg att Han är din fader.
— Jag hatar ej min far . . .
— Men din kärlek till honom är utdöd.
Ursula brast i gråt; den vanligtvis så starka, lugna
flickan darrade märkbart; han förde henne till närmaste
grafkapellet till venster, der Birger Jarls stoft hvilar; han
satte henne på den grift, der mannen ligger, som var
den förste inom Svea rike, hvilken försvarade
qvinnans rätt.
— Om du är svag, är Gud stark, — sade den
gamle. — Jag vill hjelpa dig att bedja ... - och
drifven af en mäktig impuls, trädde han ui i koret, nedföll
på stengolfvet, bedjande högt:
"O, fader, omgifven här af en hel förmultnad
ko-nunga-ätt *), ett af de många bevisen på förgängligheten
*) Hela Erikska alten, med undantag af Erik den Helige,
är begrafven i Warnhems kyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
