- Project Runeberg -  Perlbandet eller Scener i Tyskland och Sverige under 1813 års fälttåg /
274

(1854) [MARC] Author: Ulrika Sofia von Strussenfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXV. Lysning, Bröllop och Död

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

274

ville bära honom, då Hertz tog hans arm och förde
honom lill en stol.

Komministern förnyade frågan.

Återigen ett — nej, men kortare och ljudligare.

— Nu är min embetspligt slut! — sade pastorn,

— och herr prosten får sjelf försöka att framkalla ett

— "ja" .. .

Med blyg värdighet smög sig Ursula till sin far,
tagande hans arm, hviskade bon i hans öra: —Förlåt mig,
min far! men jag sade ju det förut. Lät oss gå härifrån!

— tillade hon, i det hon häftigt darrade.

Fru Appolonia spelade nu en särdeles egen roll;
hennes vanliga sjelfbeherskning svek henne; ilskan
framlyste ur hennes ögon, då Melker Herlz sade till sin
hustru:

— Heloise, vill du se en tigrinna, så kasta ögonen
på henne!

Gabriel rasade; han såg blott en enda, det var
Ursula; störtande fram till henne, kastade han sin arm
kring hennes lif, utropande:

— Du är min hustru inför Gud och menniskor;
det har lyst för oss; tills den verldsliga lagen åtskiljer
oss. . . är du min.

— Men den kan åtskilja er! — inföll lagman.

— Ursula, Ursula, hvad har du gjort? — klagade
fadren.

Gabriel hade dragit henne till sig, och höll henne
konvulsiviskt tryckt i sin famn, i det han ursinnigt kysste
hennes läppar.

— Släpp henne! — utropade Hertz, då i
detsamma Henrik Nordens värd steg in, med allvar och godhet
i blicken helsade han flyktigt de omgifvande, lade sina
båda starka armar kring brudens lif, då brödren, hvars
fysiska styrka var hans i hög grad underlägsen, måste
vika tillbaka; han tog henne under ena och prosten
under andra armen, och väl bevandrad i husets alla vinklar
och vrår, förde han dem i ett aflägset rum.

— Henrik, kommer du från skyarne... eller
hvarifrån? — frågade hon.

— Jag kommer nu senast från Götheborg, och vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:03:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/perlbandet/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free