Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
våra dagar. Vårt faktiska värde ligger slutligen
utanför oss, i det liv vi omfattar.
Men också tingen ha sin plats i sammanhangen:
leva! Deras själar (banalt vasa?) vibrera i takt med
livet. Och i ju hastigare tempo det går, desto
våldsammare bli sakernas livsyttringar.
De rusar opp, löper till storms mot oss, lokomotiv,
bilringar, dammsugare. Liv! vrålar strålkastarn,
surrar sönder vårt gnäll motorerna. Liv! sjunger
telefontrådarna, ringlar vägarnas ångest. Liv! liv! liv!
Men allt fortfarande snarka vi bakom draperier
(vackra draperier!) av estetik, mänsklighet, mumlande
i sömnen att vi besegrat livet, stå över detsamma i
lycklig okunnighet om sakernas rasande anlopp.
Sannerligen, den som vandrar på gatorna utan att
höra affischernas larmande livssång, han är både döv
och blind. Och den, som icke ser skådefönstrens
kvin-noleenden, han är ingen man!
Tingen protesterar mot uppfattningen, att de
existerar endast för vårt behov. De kräver en ställning i
livet — jag har lärt mig frasen av demokrater, alltså
bör den bemötas med aktning. — Materialism, ej i den
mening vi uppfattar den, ty den är en
missuppfattning.
Att
vi håller på att gå under i mekanisering, ytlighet,
degeneration? I helvete! Vi håller på att gå under,
emedan vi vill sova! Emedan vi vill använda en
gammal, utnött mänsklighetsmåttstoek på allt. Emedan
stjärnorna äro oss likgiltiga, då de icke vill tjäna oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
