Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inte Sverige se med aktning på deras växande
självständighetskänsla, så var det orsak nog att orubbligt följa den
enda väg de kunde bli ett folk på. Men han visste lugnt
i sin själ »at jeg elsker Sveriges folk, at jeg i denne Sag
aldrig har tænkt en hadefuld Tanke mod nogen Svensk».
Han känner intet folk vars högsinthet är så lätt väckt som
det svenska. Svenskarna har ingen fördel av märket »men
over os, den Lille, kaster det et falskt skjær».
Björnson hade 1873 infört barnens senare så populära
flaggtåg 17 maj. I dessa hade förut endast synts »rena»
flaggor. Nu demonstrerades med ett ansenligt antal
unions-märkta. Striden fortplantade sig över hela landet och det
första slaget var förlorat.
I det upplysningsarbete och den agitation som krävdes
för att få flaggsaken att bli hela folkets, bar Björnson
tyngsta bördan. Först 1898 blev förslaget lag trots kungens
sanktionsvägran. Nu ville folket obönhörligt ha symbolen
på sin självständighet hel och klar.
Själv hade Björnson aldrig hissat en unionsmärkt flagga.
Framför hans hem vajade i alla tider de tre skandinaviska
ländernas rena flaggor, sida vid sida.
5. Björnson och Grundtvig. | [1] |
“I lys af Guds fred stod i bitreste sorg | |
Björnstjerne Björnson.[2] |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>