Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genhet. De tänkte icke på hvarandra
och mycket sällan på sig sjelfva. Det
var icke längre lefvande varelser som
reste med en ångare, det var ångaren
som var lefvande, en ofantlig hval,
hvilken slukat en mängd småfiskar,
som ännu icke voro rigtlgt döda i hans
buk...
Men det blef åter soligt och lugnt
med klarblå iiimmel, på hvilken endast
vid horisonten syntes mörka
skuggningar — rök af ångare — och hvita
fläckar — solbelysta segel. Hafvet var
djupare blått med ljusa ränder, der
seglare nyss plöjt fram.
På däcket var åter lif och rörelse.
För-ut på ömse sidor om luckan voro
de flesta passagerarne samlade. Om
styrbord hölls bönemöte och om
babord dansades det. Allt gick fredligt
och oförargligt till. De dansande
oroade icke de bedjande och sjungande.
Det inträffade till och med, att de
andliga sångerna råkade ha samma
melodier som valserna och polkorna och då
kunde de begagna samma musik. ’ Den
rödhårige predikanten gjorde
visserligen 1 sina böner ett par häntydningar
på dem som “dansade åt h—e”, men
som ingen af dessa hörde det,
förorsakade det ingen disharmoni.
Midt emellan dessa båda slag af
menniskor var ett stort svalg — den
öppna förluckan.
Det var väl blott en händelse, men
egendomligt var det dock, att båda de
motsatta rörelserna leddes af
smålän-dlngar. Karl Johan Petterson hette
den som spelte dansmusiken och den
rödskäggige predikanten Hultln. Han
var ursprungligen en bonddräng från
samma socken 1 Kronobergs län som
Karl Johan Petterson. På ejt
uppbyg-gelsemöte 1 orten hade han bllfvit
"väckt” och hade sedan börjat grubbla
och spekulera öfver religiösa ting.
Snart började han predika sin
uppfattning — en egendomlig blandning af
hvad han läst, tänkt, känt och
fantiserat. Han fick ganska stor
tillslutning. I synnerhet på qvinnor verkade
hans intensiva utbrott hypnotiskt, då
han “fick anden”. Han utträdde ur
det frikyrkliga samfund han tillhört
och bildade en egen sekt. Hans
följeslagare började anse honom som ett slags
apostel, trodde blindt på honom och
lydde honom lika blindt. Det var ett
slags hypnotlsm. Hans lära var i hög
grad oordnad, motsägande och bizarr.
Höga idéer 1 embryo, sanningar som
finnas som Instinkt i menniskosjälen,
egendomliga, djupsinniga tankar, som
man alls icke kunde förstå, hur han
fått dem, utan genom ingifvelse — allt
detta blandadt med lättro, vidskepelse
och stundom krass materialism;
sådant var hans religlonssystem. Då
han praktiskt tillämpade, hvad han
lärde, kom han 1 kollision med lagen.
Äktenskapets upplösning och ett
gemensamt kärlekslif förorsakade
oordningar, som samhället icke tålte.
“Förföljelserna” hade till följd, att
Hulti-narne slöto sig ännu mera
tillsammans, afskilde sig ännu mera och
visade allt flera blzarra sidor.
Slutligen beslöt Hultin att utvandra till
A-merika med sina anhängare — de
voro vid pass ett fyrtiotal, till allra
största delen qvinnor.
De väckte icke alls något uppseende
ombord, ty de voro allesamman tysta,
tillbakadragna och sökte intet
umgänge eller att göra propaganda. Deras
andaktsöfningar skilde sig icke till
det yttre — under resan åtminstone —
från andra sekters, och högst få
egna-de dem en tanke. Än en, än en annan
af de religiöst sinnade bland de öfriga
utvandrame, metodister, baptister,
valdenströmare och de som tillhörde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
