Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÅ PR ISM ASK ER AD. 143
hon hade svårt att få igenom pappet.
— Jag tror inte “Lampan” får fjerde
priset, du Tillie. Den brukar inte få
så högt pris.
— “Lampan” har inte varit någon
gäng på “Gustaf Adolfs” maskerad,
hvad jag vet.
— Åhjo, det har den visst. I förfjor
vann Lina Lovestrom en grädrisnlpa
på den.
— Nehej, tack du! Det var på
“VI-kingarnes” det. You bet jag ska’ ha
rockingkärran.
— Ja. när man står in med
prisdo-marne, så... Och din Pit är ju med i
komitén, tycker jag. att ja& hört...
Men hvad ska’ du med så många
roc-kingkärror? Du har ju vunnit två
förut.
— Åh, de komma in händigt. De ä’
bra å ha... Men bara der inte blir en
hop räntade sutar.
— Ja, och så kan jag undra, nvilka
som ska* va’ prisdomare, tilläde Cissie.
Som tydligt framgick af de båda
amerikaniserade smålandstösernas
samtal, förenade de nytta med nöje,
när de gingo på maskerad. De hade
båda bosättnlng8tankar — Tillie
skulle gifta sig nästa Juni och Cissie, så
snart hon fick en annan fästman, än
skomakaren, som hon inte “likade”
längre — och de tänkte att på detta
sätt förskaffa sig ett och annat till
nytta eller prydnad i det blifvande
hemmet. Tillie hade för resten redan
ett halft bohag, hopsamladt på flere
säsongers maskerader, hvarunder hon
haft tur att få bosättningsnyttiga
saker. Cissie insinuerade, att hon "stått
in med prlsdomarne”.
Ett par timmar efter det
maskeradbalen på Kunckelmeyers Hall på
lördags qvällen börjat, syntes i den bro-
kiga blandning, som rörde sig på det
nötta golfvet vid tonerna af sex tyska
blåsare, ”Lampan” försigtigt skrida
fram på solida fötter i hvita
bomulIsstrumpor — en smula rococo till
fasonen — som om det varit en med vatten
fyld spann, hon försökt balansera på
hufvudet. Hon var och förblef otänd,
ty någon hade passat på att “snyta”
ljuset för henne. I hennes sällskap
sväfvade “Morgondrottningen” i sin
stjernewrapper med en kejsarkrona af
silfverpapper på det löst nedhängande
håret och hållande
guldpappersstjer-nan framför sig på ett mycket
högtidligt sätt. De betackade sig för att
dansa, ty de voro mycket rädda om sina
kostymer, som de önskade bibehålla
oförstörda till “grand marschen” och
prisutdelningen.
När prlsdomarne en stund smusslat
förseglade kuvert till några af dem,
som smeksammast smugit sig intill
dem — Ibland med ett litet purrande
— blefvo de Inneslutna af “grand
marschen” som af en jettestor, brokig boa.
långsamt men säkert slöt sig dess
ringlar kring de stackars offren. Nu
började det.
— Ska’ inte jag ha något pris?
— Jag har inte fått något pris.
— Hva’ skulle hon ha pris för?
— Det är oförskämdt...
— Ge dalkullan der ett pris. annars
ta’ mej... hväste en “herdegosse”.
— What’s the matter with me, say?
ljöd en annan röst som var egnnd att
ingifva blek skräck, ehuru den, som
egde den, skulle vara en trubadur.
Genom något underverk lyckades
emellertid prlsdomarne komma undan
och skyndade bort till den lilla
sidodörr. som ledde till scenen, der
komi-terade nu sutto, så allvarliga och
högtidliga, som om det gällt att utdela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
