Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dens kretslopp krin^ solen, ty jordens
hastighet är ju ofantligt mycket större.
Dessutom var Lottas aflftng och mera
liknande svanstjernornas.
Jag hade inta varit boardare länge,
förrän jag med min skarpsynthet
märkte, att de ynglingar,som af naturen
voro gynnade med ett fördelaktigt
utseende, lågo Lotta mest om hjertat. Då
hon serverade dem, vände hon fatet,
sä att de bästa köttstyckena voro midt
för näsan på dem. Men mig visade
hon bara ben. Derför blef jag liten och
mager, men de med personliga
företräden begåfvade ynglingarne tjocka
och feta. Det är icke fritt, att jag icke
tänkte härpå med en viss bitterhet, ty
jag är säker om, att det skulle ha gått
mig bra mycket bättre i verlden, om
jag varit litet tjockare om lifvet, och
följaktligen mera imponerande.
I mrs Larsons boardinghus hände
mig ett af de värsta olycksöden man
kan råka ut för... Jag blef pank på
pluribus!
Det dröjde en tid, innan jag kunde
komma under fund med orsaken
härtill. Men till sist fann jag den. När
jag tog husnumret, adderade ihop
siffrorna, multiplicerade summan med 5
och dividerade detta med 2 blef
resultatet — 13! “Hoodoo!” sa’ jag för mig
sjelf.
Det enklaste under sådana
omständigheter hade varit, skulle man tycka
att flytta derifrån. Men det gjorde Jag
dock icke. Det är icke i
öfverensstäm-melse med mina principer att flytta
ifrån ett ställe, der jag råkat i skuld, i
all synnerhet, om jag intet annat
ställe har att flytta till. Nej, jag stannar
qvar — om jag icke blir bortkörd. Så
gjorde jag här. Och mrs Larson
kände sig så tilltalad af detta vackra
ka-raktersdrag, att hon utbrast ur djupet
af sitt hjerta — ty hon hade ett
hjerta, fastän hon höll boardinghus.
— Well, hvis han inte har work
eller mönni, bÄ kan han fä hjelpa mej
och flickorna för sin room och board,
för jag behöfver ändå en karl nu mot
vintern. Hva’ han ä’ skyldig mej för
förrlga veckan, kan vara så länge, sa‘
hon — Gud välsigne henne. Och sä
tilläde hon:
— Det är bäst. han vaknar vid
femtiden i måna bittla, för han ska’ mäka
fajer i kitsenstoven... Och se’n så är
det bäst jag säger d u se’n.–
Följande morgon väcktes jag af ett
rysligt gny på nattduksbordet. Aldrig
skulle jag trott, att en liten
75-cents-klocka kunde göra så mycket väsen af
sig. Jag tog den lilla tingesten, till
mig i sängen och stoppade ned den
under täcket, kastade kuddarne på den
och lade mig sjelf ofvanpå hela högen
för att aväfva det lilla odjuret. Men
det var fruktlös möda. Det höll på och
gjorde mig till sist så arg. att jng bléf
rigtigt vaken och erinrade mig
“kitsenstoven’*. —
Den som tror. att en köksspis är en
enkel, lättskött maskin bedrar sig. Jag
hade inte hållit på med den i mera än
fem minuter, förrän jag beklagade att
jag icke genomgått ett teknologiskt
institut eller åtminstone
navigationsskolans ångmaskinsafdelning. Hur jag
lefde och väsnades, var Jag inte
men-niska att få eld i den, innan köksan
en qvart till sex kom ut, svettig i
ögonen och med nedkippade tofflor på
fotterna samt iklädd en sådan kostyin.som
hedningafruntimren få på sig, sedan
(le blifvit kristnade och civllserade —
“Mother Hubbart” tror jag den kallas.
Det hade varit lättare för mig,
inbillade jag mig. att tända den ömma
lågan 1 hennes hjerta ftn en brasa i spi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
