Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samhetskänsla. Huru man gör det, derpå beror det.
Eller förvrides icke snarare barnets blygsamhetskänsla
genom denna mystiska tystnad, denna förlägenhet, med
hvilken man ängsligt undviker att vidröra detta ämne?
Är ej ett sådant sätt att gå till väga egnadt att hos
barnet väcka den för barnet sjelf förr eller senare
olycks-bringande förnimmelsen af att här måtte vara fråga om
något skamligt, hvarifrån man hvarken kan eller vill
lösgöra sig, men som man genom sin blygsamhetskänsla
dock skäms för att tala om och som man derföre i smyg
smusslar med? Och när barnet derjemte får höra och
se alla dessa »skämtsamma» okyska anspelningar, som
det är så godt om i tal och skrift och som bland annat
äro de så kallade »skämttidningarnas» egentliga
inkomstkälla — hvilka tidningar »pappa» för sitt nöje då och
då köper — så utvecklas till större klarhet hos barnet
föreställningen om ett slags frimureri, hvari barn ej få
invigas, men som just derföre retar deras nyfikenhet genom
sin hemlighetsfullhet. Jag tänker nu på barn, som icke
af mera försigkomna kamrater, af tjenstefolk eller genom
osedlig litteratur redan blifvit invigda i hemligheten.
Att nu låta dessa barn gå der med sina funderingar,
sina oklara föreställningar och sin nyfikna undran, det
kallar man »att icke såra deras blygsamhetskänsla».
Hvad menar man egentligen dermed? Jag förstår det
verkligen icke.
För några år sedan utgaf den danske författaren
A. O. E. Skram en novell, kallad »Gertrude
Cold-bjernsen», som väckte en viss uppmärksamhet.
Hjel-tinnan i boken är en ung, ursprunglig och »ovetande»
flicka. Ehuru främmande för kärlekens känsla, förlofvas
hon med en stadig »sagferer». Emellertid blir hon kär
i en ung målare och vill då slå upp sin förlofning. En
gammal ogift faster, som varit för henne i mors ställe,
förklarar denna afsigt vara »synd» och förmår henne
med tårar och böner att afstå ifrån den. Gertrude blir
gift med advokaten. Men bröllopsnatten rymmer hon
ifrån honom till den gamla fastern, ty hon hade ingen
aning om hvad det betydde att vara gift. Genom fasterns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
