Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
känsla som består, vad dess ursprung än må vara.
Det finns ju litet sanning i deras förklaring. Men
det är icke hela sanningen. Låt oss alltså gå
vidare.
Det är det adertonde århundrades tänkare
som äran tillkommer, att ha anat, åtminstone
delvis, ursprunget till moralkänslan.
I ett glänsande arbete, kring vilket
svartrockarna ha skapat tystnad, ett som i värkligheten
också helt litet är känt av de flästa tänkarna,
även de antireligiösa, har Adan Smith satt fingern
på den värkliga källan till moralkänslan. Han
söker icke att finna den i religiösa eller övernaturliga
känslor, — han finner den i den enkla medkänslan.
Du ser för exempel en man slå ett barn. Du
vet att barnet lider. Din inbillningskraft får dig
att själv känna det onda, som tillfogas det; eller
dess tårar, dess lilla lidande ansikte säger dig det.
Och om du icke själv är en feg stympare, kastar
du dig över mannen, som slår barnet, och river
det från odjuret.
Detta enda exempel förklarar nästan varje
moralisk känsla. Ju starkare din inbillningskraft
är, desto bättre skall du kunna föreställa dig, vad
den lider, som tillfogas något ont, och desto
starkare, desto innerligare skall denna moralkänsla
bliva. Ju längre du låter dig föras med till att
sättas i den andra människans ställe, och ju
äktare du känner det onda, man gör den andra,
den förnärmelse som blivit tillfogad honom,
den orättfärdighet, han gjorts till offer för — desto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
