- Project Runeberg -  Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861 /
(blank)

(1865) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hemtrakt arbetande naturforskare tillhanda, och
medföljt Torell på hans resor till Island, Grönland och
Spetsbergen, var lifligt intresserad af denna resa, och
oaktadt sin höga ålder ännu ganska arbetsför.

Styrman på Aeolus var E. Breii, och besättningen
utgjordes af 15 man, de flesta norrmän, några svenskar
och quäner. För jagtens skull voro deribland tre
fångstmän och två harpunerare, af hvilka den ene var quänen
Uusimaa, som tillbragt tjugofem somrar på Spetsbergen,
deribland 1858 i Torells och Nordenskiölds tjenst; han
var god lots, säker skytt och rask harpunerare.

Besättningen på Magdalena bestod af 11 man,
deribland en harpunerare och tre fångstmän. Styrman var
F. Mack från Tromsö. Alla voro norrmän, utom
harpuneraren, som var quän, och en fångstman, som var
svensk.

Besättningarna, som till största delen voro
förhyrda i Tromsö, hade den aflöning, som der var
bruklig, med en liten tillökning i anseende till det mera
jemna arbete, hvartill de skulle användas, och den
möjligen större risk, de lupo hos oss än på vanliga
fångstfartyg. Bland de öfrige voro Carl Petersen och gubben
Anders Jakobsson aflönade. [1][**sist i boken**]

Under den tid, som läsaren behöft för att göra
bekantskap med expeditionens personal samt den allmänna
plan, enligt hvilken densamma skulle utföras, kunna
de tvenne dygn, som tillbragtes för ankar vid Carlsö,
anses förflutna. Vinden var hela denna tid N.O. och
växte slutligen så, att tvenne ankaren af hvardera
fartyget måste anlitas. Under tiden företogo vi
exkursioner inåt ön till fots och på skidor. Snön hade fläcktals


[1] 1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1861/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free