- Project Runeberg -  Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861 /
85

(1865) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 4

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

var en enda sammanhängande snöslätt af ungefär samma
eller något större höjd öfver hafvet än toppen af Hecla
Mount. Äfven det inre af Nieuw Vriesland upptogs af
en liknande oafbruten snöplatå. Sedda från hafsstranden
hade bergen kring Treurenberg Bay utseende af
isolerade, afstympadt kägelformiga toppar. Ifrån toppen
af Hecla Mount kunde man likväl tydligen se, att de
alla endast äro delar af en gemensam 1000 till 2000
fot hög bergplatå, som närmast hafvet öfverallt blifvit
af frost, is och fjellelfvar nedskuren i dälder och
afdelad i skilda massor, hvilka åt det inre sammanhänga
med hufvudplatån.

Hecla Mount blef sedermera ett af de förnämsta
föremålen för våra utflygter och undersökningar på land,
såväl för dess intressanta geologiska bildning, som för
det tillfälle det erbjöd att öfverskåda isens läge.

Under vandringen vidare inåt viken längs bergets
fot öfverföllos vi af en temligen stark snöby, hvarföre vi
omkring en fjerdedels mil från fjordens botten vände våra
steg hemåt från färden, som för öfrigt varat länge nog och
hvarunder vi lastat oss med en rik geognostisk och
mineralogisk skörd. Vägen togs öfver isen till dess fria
kant, der vi under väntan på båt från fartygen sköto
några alkor och en ismås. Bland bergarter, vi hemförde,
var äfven hyperit, hvilken från Parrys expedition
alldeles icke omtalas, ehuru den uppträder i stora massor.
Såsom vi sett, fanns den äfven i stor mängd vid Aeoli
kors och var genom sin jernhalt den sannolika orsaken
till några oregelbundna förhållanden, som visat sig vid
de magnetiska observationerna. Upptäckten af denna
eruptiva bergart äfven på vikens andra strand, var för
geologerna intressant, men icke så för våra fysici, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1861/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free