- Project Runeberg -  Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861 /
205

(1865) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 7

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Landet emellan Bird- och Brandewijnbay upptages
helt och hållet af höga berg, som löpa ut ända till
hafsstranden och der afslutas antingen med brant
stupande fjellväggar eller med ofantliga stenras. På isfoten
vid ett sådant drogo vi upp vår båt. Straxt vester
om oss reste sig ett högt berg som vi bestego, och
kommo vid ungefär 1,500 fots höjd upp på en nästan
helt och, hållet snöfri platå, som i norr begränsas af
Birdbay, emot hvilken fjord de höga klipporna stupa
lodrätt ned. Från denna platå reste sig en med djup
snö eller snarare lös, finkornig is betäckt topp, från
hvilkens högsta spets vi, gynnade af det herrliga vädret,
åt alla håll hade en utomordentligt vidsträckt och
storartad utsigt. I norr begränsades horisonten af ett
ändlöst isfält, i hvilket man från denna höjd ännu icke
kunde skönja någon öppning, och hvars enformighet
endast på några få ställen var afbruten af de norr om
Nordostlandet belägna ögrupperna, de Sju-öarne, Walden
Island, stora och lilla Table Island, samt det land, som
på Parry’s karta betecknas såsom Distant Highland.
I öster stängdes utsigten af den höga, ödsliga snöslätt,
som upptager hela den inre delen af Nordostlandet; i
vester kunde man, det stora afståndet oaktadt, klart
urskilja konturerna af bergshöjderna omkring Norsköarne
och Cloven-Cliff; i sydvest syntes Grey-Hook och Hecla-
Mount, samt söder om detta fjell två isolerade, mycket
höga, spetsiga, snöhöljda toppar, hvilka tycktes vara
belägna vid norra stranden af Storfjorden.

Den 23 Juli om eftermiddagen kunde vi med
kikare se, att tvenne skonare kastat ankare vid Lågön.
Vi förmodade, att den ene var Aeolus, och beslöto att
genast ro dit, så snart drifisen, som för det närvarande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1861/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free