Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
packis. Jag styrde derifrån åt vester, men öfverallt hade
isen samma svåra utseende, så långt man kunde se.
Österut tycktes den vara glesare, och vi rodde i denna
riktning till kl. 11, då äfven denna väg var stängd,
och dimma uppstod, som åt öster hindrade utsigten. Jag
styrde då till en enstaka stående grundis på ungefärligen
80°26’ N. L. omkring 1 1/2 mil från Nordostlandet, hakade
fast båten och tog nattläger. Detta var det största
isstycke, som jag under hela resan sett, ty det var tio
famnar i omkrets, det stod på grund på tio famnars
vatten, och dess högsta höjd öfver vattenytan var fyra
famnar. Denna högsta sida stod ända från bottnen
lodrätt upp öfver vattnet, och den öfra ytan sluttade
derifrån starkt ned ända till vattenbrynet. Derigenom var
den massa, som var öfver vattnet, ej så stor, som man
af höjden kunnat tro. Ofvantill var den betäckt med
snö, men sidorna visade en ren, klarblå is. Sedan vi
sofvit i detta icke så litet farliga granskap och hållit
frukost, styrde jag den 20. åt nordost till isen, som
aflägsnat sig något både åt norr och österut, men likväl
visade sig så svår, att jag ej ville försöka att gå fram
till Walden Island, som vi nu hade i N.O. t. O. på
omkring 1 3/4 mils afstånd, utan vände vesterut för att
försöka gå omkring isudden och sedan möjligen uppåt
Little Table Island eller Ross Islet. Under denna rodd
träffade jag Aeolus, som låg för stiltje och motström
nästan på samma punkt, der jag lemnat honom och fick
underrättelse, att så långt man från hans salning kunde
se, isen låg från Walden Island vesterut, hvarföre jag
åter styrde åt nordost till den bugt i isen, från hvilken
jag på morgonen lagt ut, och der en öppen farled snarast
vore att vänta. Jag blef ej heller sviken i denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
