- Project Runeberg -  Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861 /
329

(1865) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 12

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från och till hafvet, och för att den sist ankommande
skall få hvila, måste alltid någon bland de sittande
lemna sitt rum. På de lägre och tillgängligare
afsatserna hafva spridda flockar af teistar sina boningar, och
rotges eller sjökungen, denna högnordiska, vackra
simfogel, ej större än en liten ankunge, gör allt som oftast
sina utflygter i skockar af tjugu till tretio stycken.
Likt tornsvalan kastar den sig med skarp flygt i en
båge nedåt under ett gällt skri, hvari då och då
blandar sig ett gnäggande läte. I en lodrät remna har en
liten skara kryckjor, Larus tridactylus, sin koloni.
Hafhästar, dessa fogelfjellens fridstörare, äro ute på
plundring; knappt har en kryckja lemnat sitt bo obevakadt,
förr än han passar på tillfället och gör hemgång. Nu
följer en blodig strid, som ofta slutar så att röfvaren
släpas ut och, under larmande skri, med vingslag
drifves på flykten. Öfverst på de fristående klippkanterna
har stormåsen lagt sitt väldiga näste, som den ena af
makarna bevakar, under det den andra kretsar omkring
i branterna; snart blir han varse åskådaren, gör under
hesa rop några slag omkring honom och sätter sig på
närmaste spets, liksom för att bevaka hans rörelser,
eller man ser honom långa stunder på de högsta
kammarne af klippbranten fredligt dela rum med alkorna,
ehuru utan fråga en af deras värsta fiender, och
plundrare af deras bon.

Vi blefvo här angenämt öfverraskade af den yppiga
vegetationen, som närheten af fogelberget framkallat,
mellan de väldiga stenar och klippblock, hvilka intogo
sluttningarne mot sjön. Cochlearian och Syregräset,
Oxyria digyna, båda förträffliga grönsaker för köket i
högnorden, vexte här bredbladiga och frodiga, den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1861/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free