- Project Runeberg -  Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861 /
344

(1865) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 13

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


På sluttningarne af fjellet var det bästa tillfälle
till insamlande af en mängd vexter, af hvilka mången
trifdes ännu omedelbart under den öfversta platån eller
2,300 fot öfver hafvet, såsom Cochlearia fenestrata,
Cerastium alpinum, Luzula hyperborea och några
arter Saxifraga; lägre ned på afsatser i sluttningen,
hvarhelst det lösa bergraset ej satte något hinder deremot,
lågo utbredda emellan blocken små mjuka mattor af
polarpil, Alsine biflora och åtskilliga gräsarter. Ur
gruset höjde sig, här och der nära fotshöga, den sällsynta
Saxifraga hieraciifolia och Pedicularis hirsuta med sina
rödlätta blom-ax, omvexlande med gula Ranunkler
och bjert röda fläckar af den täcka Silene acaulis, af
hvilken likväl en och annan blomma började blekna för
högnordens brådskande och mäktigt drifvande sol, som
för längesedan bragt flera arter Draba och den här
sällsynta Arabis alpina, att blomma ut och sätta frö; för
oss en påminnelse, att hösten redan var i annalkande.
Högt uppe på fjellet vexte den vackra Erigeron
unifloras, som bland mossa och gräs dolde sina
purpurfärgade, inuti gula blomhufvuden, af hvilka ännu blott
några få voro utspruckna, och detta ingaf oss hopp om
att solen på långt när ännu ej afslutat sitt värf för
sommaren. Snön på platån var stadd i ständig
smältning och utefter berget från toppen till foten sorlade
små rännilar, här och der omgifna af en liflig grönska,
bildad af mossa, Saxifraga rivularis, Stellaria Eduardsi
och ett par arter Poa. Det är anmärkningsvärdt, att
vextligheten högst obetydligt aftog med höjden öfver
hafvet, så att nära nog alla vexter, som frodades nära
stranden, trifdes lika väl ännu vid tvåtusen fots höjd.
Det ständiga solljuset och den ringa skilnaden i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1861/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free