- Project Runeberg -  Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861 /
354

(1865) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 14

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Söderut på andra sidan höjden mötes blicken af bergen
och glaciererna vid Kings Bay’s södra sida, och längre
till höger om de aflägsna Forelandsfjellen, som begränsa
utsigten utåt den vida fjordmynningen, nedväller en
glacier ifrån samma kalkfjell, som åt fjordsidan gifver
upphof åt en i lägerplatsens närhet befintlig hängglacier.

Bergsryggen, hvarifrån denna utsigt visade sig,
utgjordes af glimmerskiffer, genomskuren af breda band
af hvit, kornig kalk. Bland de lösa stenarne låg
hela berget utefter konglomerat af olika slag, sådant
ej i omgifningarne träffats, samt stora block af en
finkornig granit, hvilka måste härröra från långt
aflägsna trakter och hit förflyttats på den tid, då
glaciererna uppträdt ojemförligt mäktigare än för
närvarande.

Klockan nio eftermiddagen anträddes slutligen
återresan. Vinden hade aftagit något, men var ännu allt
för stark, att vi kunde sätta i fråga annat än att
begagna den som en hjelpare för hemfärden. Med god
barlast och dubbelrefvadt segel gick seglatsen
förträffligt, tills vi, der strömfåran från östra armen vidtog:,
måste tillgripa årorna och med stort besvär arbeta oss
igenom den i täta massor framjagande glacier-isen, som
dock slutligen lyckligt passerades. Ett litet opåräknadt
äfventyr, som dessförinnan inträffat, kunde emellertid
blifvit betänkligt nog. Von Yhlen, som åtagit sig att
hålla utkik i fören af båten, för att varna för drif-isen,
ropar på en gång: »lofva! is rätt för ut!» Det är knappt
sagdt och tillsägelsen åtlydd, då vi plötsligt öfverraskas
af en häftig stöt och finna oss på samma gång öfverhöljda
af en störtskur af vatten. En väldig stjertfena, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1861/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free