- Project Runeberg -  Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861 /
380

(1865) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 15

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

herrskade. Efter ungefär en half mils vandring, kom jag
slutligen till flodens ursprung, en särdeles täck, af branta
fjell omsluten insjö, i hvilkens klara vatten renarne
tycktes med välbehag spegla sig. Derifrån vände jag
tillbaka till lägerplatsen och lade ännu samma
eftermiddag ut från land, för att vidare fortsätta färden emot
Advent Bay, der vi hoppades anträffa vårt fartyg.

Green Harbour har utom sina minnen från
hvalfångstens tid, hvilka nu fallit i glömska, äfven många
andra. Här hafva, enligt Professor Lovén, norrmännen
på senare tider haft ett etablissement, der de
öfvervintrade, och deras boning fanns ännu qvar, då han
1837 besökte stället. Här hafva äfven ryssarne en
längre tid haft sin hufvudstation för jagten under
vintern, och i den ryss-stuga, som ännu står qvar, genomlefde
den ryske jägaren Sharostin enligt uppgifter af engelska
generalkonsuln Crove, som haft mycket att göra med
Spetsbergen, i tretionio vintrar — en gång femton år
efter hvarandra — utan att lemna ön, och fann der
äfven slutligen sin graf. Professor Lovén, som försökte
att finna denna bland de många andra grafvarne, hade
af norska spetsbergsfarare hört honom beskrifvas som
»en liten, frodig, rödlätt, hvithårig, munter man, en
patriark af eget slag.» Ingen har vistats der så länge
som han, och få komma väl att göra det, och så länge
Green Harbour finnes, skall väl hans minne bevaras,
åtminstone af dem, som komma dit. Green Harbour
besöktes äfven 1858 af Torell, Nordenskiöld och
Quennerstedt.

Under det vi passerade mynningen af Green
Harbour, mötte vi drif-is, som gjorde oss obetydligt hinder,
men på samma gång beredde oss tillfälle att skjuta en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1861/0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free