- Project Runeberg -  Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861 /
437

(1865) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 16

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

består här af stora, 20—30 famnar tjocka massor, flera
deribland 5—6 gånger större än fartyget. Med stor
omsorg söker man undvika att stöta mot dessa massor, som
stundom närma sig hvarandra, så att endast en trång
kanal blir öppen för fartygets genomfärd. Jag såg detta
förhållande fortfara ett helt dygn. Vid ett sådant
tillfälle uppstiger befälhafvaren på fockmärsen, eller till och
med ännu högre, och utdelar derifrån befallningar åt
rorsmannen, huru denne skall manövrera. Denna färd
är förbunden med stora faror, i det isen stundom skjuter
fram två till tre famnar under vattenytan, utan att man
blir det varse.

Efter färden genom dessa massor af drif-is sågo vi
Spetsbergens kust i öster. Man ser den på otroligt
afstånd, stundom på tjugu mil, hvilket är ett bevis på
densammas betydliga höjd. Vanligen framställer den sig
i en underbar glans af fullmånens färg, under det att
luften omkring den synes hvitaktig.

Under 79 eller 80 graden uppehålles man mot norr
af en fast, sammanhängande ismassa eller en samling af
isfält, såsom man kallar dem, hvaraf några hafva en
utsträckning af flera mil. Man förtöjer fartyget der med
ankarne, och börjar efterspana hvalarne med två eller
tre båtar, som beständigt äro på vakt.

Intet fartyg skulle vara i stånd att genomsegla
dessa ofantliga ismassor, hvilka man nödvändigt måste
lemna bakom sig, för att uppnå dessa höga breddgrader,
om ej hafvet der alltid vore så lugnt, som Themsens
vattenspegel. De oregelmessigt kringkastade ismassorna
förhindra vattnet, att vid vindens tryckning antaga de
regelbundna dyningar, som eljest under fortfarande vind
slutligen skulle svälla till höga vågor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1861/0473.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free