- Project Runeberg -  Svenska expeditioner till Spetsbergen och Jan Mayen åren 1863-64 /
15

(1867) [MARC] Author: Nils Christoffer Dunér, Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Beklagligen äro vi ej i tillfälle att lemna en afbildning
af sjelfva stugan, hvilken flera gånges utgjort säte för
den nordligaste europeiska vinterkoloni. Sednast här
den under vintern 1865—66 blifvit använd som
förrådshus af norska skepparen Tobiesen och hans
öfvervintringsparti. Vid vårt besök var den lilla stugan i
ytterst bofälligt skick, utan dörrar och fönster, samt med
isbetäckt golf och sängplats. Till storlek och
arkitektur öfverensstämde den föröfrigt med rysstugorna på
Spetsbergen.

Följande dagen gjorde vi ett försök att ro till
vestkusten af ön. Sedan vi passerat en kuststräcka, som
temligen liknar omgifningame närmast hamnen, kommo
vi till sundet mellan Beeren Eiland oah Gullholmen,
hvilken sednare ö ingalunda, såsom några påstått,
blifvit uppslukad af hafvet, utan tvärtom säkerligen ännu
i årtusenden förmår trotsa böljornas raseri. Sundet
bildas å ena sidan af Beeren Eilands inemot 400 fot
höga, tvärbranta kust och på andra sidan af
Gullholmens äfvenledes alldeles lodräta stränder. Sedan vi
rott öfver en bugt, som något längre bort skjuter in
på södra kusten af hufvudön, blefvo bergen ännu högre
och brantare, och snart hunno vi till ett fjell, bebodt
af millioner alkor. Vår ännu ej tillfredsställda jagtifver,
för tillfället ökad af begäret att förse köket med vildt,
dref oss äfven här till ett lifligt skjutande, hvars
utbyte dock ej fullt motsvarade vår förväntan, (d. v. s.
7 till 8 fåglar för hvarje skott) emedan större delen af
de dödade alkorna blefvo liggande på fjellets
otillgängliga afsatser.

På de flesta ställen af den kuststräcka, som vi rodde
förbi, stupa fjellen så tvärbrant ned, att ingen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1863/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free