- Project Runeberg -  Svenska expeditioner till Spetsbergen och Jan Mayen åren 1863-64 /
52

(1867) [MARC] Author: Nils Christoffer Dunér, Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

der bland drifisfältet öppna vattenstrimmor, hvilka
småningom vidgade sig ända till land. Båten drogs åter
till iskanten och sköts, då ögonblicket syntes gynnsamt,
ut i en större öppning. Varnade af vårt förra
missöde sökte vi nu nå land så fort som möjligt, samt
följde sedan stranden, roende och stakande oss fram
längsmed en af högvattnet förorsakad smal vattenränna.
Slutligen blef äfven denna kanal alldeles stängd, så att
vi ej kunde komma vidare utan nödgades stanna ungefär
på midten af Sydfjordens norra strand, hvarest vi den
7 Juli kl. 1 på morgonen drogo upp vår båt.

Sedan Malmgren och jag gjort en kort utflygt åt
fjordens inre samt några renbogar blifvit kokade och
förtärda med god matlust, lade vi oss att sofva. Vid
middagstiden begåfvo vi oss åter på utflygter åt olika håll.
För att kunna kartlägga fjorden begaf jag mig till ett näs,
beläget temligen långt i öster, från hvilket jag hoppades
få goda vinklar. En tät dimma hindrade mig dock att
se stranden på andra sidan af fjorden, och jag nödgades
derföre återvända med oförrättadt ärende. Malmgren
var lyckligare. Han blef nemligen i tillfälle att skjuta
en spetsbergsripa, en stor zoologisk raritet, och
insamlade dessutom en mängd intressanta försteningar.
Sednare på dagen gick äfven jag, åtföljd af en man, till
en närbelägen dalgång för att insamla försteningar och
återkom efter några timmar med en dryg börda,
förnämligast bestående af koraller, tydligen tillhörande
samma bildning, som den jag förut påträffat vid Cap
Fanshawe. Följande dag var dimmig och regnig. Drifisen
hade nu hopat sig så tätt omkring vår rastplats, att
hvarken något uppbrott kunde komma i fråga eller
några längre utflygter anställas, och vi dröjde derföre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1863/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free