- Project Runeberg -  Svenska expeditioner till Spetsbergen och Jan Mayen åren 1863-64 /
69

(1867) [MARC] Author: Nils Christoffer Dunér, Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rodde vi raskt in bland isen och befunno oss snart i
första rännan, hvilken sedd från båten var betydligt
mindre isfri och svårare att igenkänna än från fjellet.
Lyckligtvis låg isfältet temligen stilla, och vi kunde
derföre utan några synnerliga äfventyr tränga oss igenom,
så att vi redan kl. 2 e. m. drogo upp båten på yttersta
udden af Cape Boheman. Sedan vi här ätit middag och
hvilat ut fortsättes vägen hemåt. Först vid midnatten
lade vi till vid fartyget. Vi erforo der att Nordenskiöld
ännu ej hemkommit.

Under rodden i mynningen af Safe Haven varsnades
ett fartyg med något egendomlig rigg, hvilket
besättningen ej igenkände; eljest pläga de norske
Spetsbergs-fararne redan på långt håll igenkänna hvarje skuta
från Tromsö eller Hammarfest. Att de ej gjorde det
denna gång visade sig snart helt naturligt; det var
nemligen en i dessa farvatten ovanlig syn, en Engelsk
pleasure-yacht »Sultana», tillhörig Mr Birkbeck i
Aberdeen, ett fartyg som visserligen var ytterst komfortabelt
och en förträfflig seglare, men hvars svaga, blott 2 tum
tjocka bord och glest stående spanter gjorde det till en
för ishafvet föga duglig farkost. Dess egare hade ock
beslutat att i sällskap med några andra engelsmän på
denna sin yacht resa till Spetsbergen för att jaga renar,
sälar, hvalrossar och isbjörnar. Låtom oss genast säga,
att emedan fartyget ej vågade sig in i isen,
engelsmännen icke fingo ens se de tvenne sista species af
djur.

Den 11:te företog jag en kort utflygt åt Dödmans-öret,
en låg ödslig udde som skiljer Isfjorden från
Forelandsfjorden, och som af Spetsbergs-fararne erhållit sitt namn
till erinran om en derstädes omkommen kamrat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1863/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free