- Project Runeberg -  Svenska expeditioner till Spetsbergen och Jan Mayen åren 1863-64 /
124

(1867) [MARC] Author: Nils Christoffer Dunér, Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bogsera sina fartyg fram emot den i motsatt riktning
gående strömmen vid hafsytan.

Då man talar om isberg i trakten af Spetsbergen,
bör man erinra sig att dermed menas större isblock,
hvilka nedfallit från de mot hafvet tvärbrant stupande
glaciererna. Ehuru dessa block ofta äro ofantligt stora,
kunna de dock på intet vis jemföras med isbergen i det
grönländska farvattnet, hvilka sägas uppnå en höjd af
1,000 fot. Glaciererna på Grönland äro visserligen
närmast hafsstranden högre än på Spetsbergen, men
denna olikhet är dock ej tillräckligt stor för att
förklara den betydliga skilnaden emellan isbergens
dimensioner på dessa båda ställen. Professor Edlunds
antagande, att de större isbergen skulle bildas derigenom,
att ett från en glacier nedfallet isblock med sin undre
del kommer i beröring med ett öfverkyldt[1] vattenlager,
hvilket såsom bekant i beröring med verklig is snart
antager fast form, har derföre stor sannolikhet för sig. Något
dylikt öfverkyldt vattenlager kan nemligen till följd af
golfströmmen endast undantagsvis uppstå vid
Spetsbergens kuster, medan det deremot ganska ofta torde
förekomma i de nästan uteslutande af arktiska strömmen
upptagna grönländska farvattnen. De från glaciererna
nedfallna isfröna finna således endast vid Grönland en lämplig
jordmån för vidare utbildning, endast der vexa de till
de ofantliga isberg, som så ofta utgöra föremål för
seglarens skräck och undran.


[1] Med öfverkyldt vatten förstår man såsom bekant vatten, hvilket
blifvit afkyldt under den vanliga fryspunkten, utan att is bildat
sig. Om sådant vatten skakas eller kommer i beröring med ett
kantigt föremål, en snöflinga eller en isbit, så förvandlas en
betydlig del af detsamma inom ett ögonblick till is och temperaturen
stiger till den vanliga fryspunkten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1863/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free