- Project Runeberg -  Svenska expeditioner till Spetsbergen och Jan Mayen åren 1863-64 /
146

(1867) [MARC] Author: Nils Christoffer Dunér, Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de tvenne der befintliga stugorna, hvarest det
lyckligtvis fann något mjöl, som varit afsedt för ett mindre
öfvervintringsparti. Man samlade ved, sköt sälar och
renar och sökte hålla sig i sträng rörelse, men detta
oaktadt dogo i Januari och Februari trenne man af
skörbjugg, som äfven angrep en mängd af de andra,
men minskades genom förtäring af rått sälblod och
sälblodssoppa. Det öfriga manskapet blef afhemtadt i
början af Juni 1844. Kölden började först med nyåret
och var svårast vid slutet af vinternatten. Om
vintern rådde företrädesvis nordliga vindar, höst och vår
vestliga och sydliga. Hafvet höll sig drifisfritt och öppet
till nyåret. Då kom drifis, och sjön frös till vid lugnt
väder, för att åter tidtals rifvas upp genom storm. Då
hafvet var som mest fruset, kunde man ej från de
högsta bergstopparne se öppet vatten. Under vintern
voro norrsken högst vanliga.

Vi fingo redan på eftermiddagen ännu en
båtbesättning ombord. Men fem båtar återstodo ännu. De
hade spridt sig för att söka fartyg och stämt möte vid
Safe Haven i Isfjorden. Äfven vi beslöto derföre att i
denna hamn invänta återstoden af den skeppsbnitna
besättningen, men en häftig sydostlig storm med hög
sjö hindrade oss att löpa in och nödgade oss att länsa
undan vinden in i Forelandsfjorden, hvarest vi kastade
ankar utanför S:t Johns Bay.

Natten emellan den 2 och 3 September anlände
ytterligare fyra båtar, bemannade med 21 man. De
hade äfven en hund med sig, hvilken icke blef minst
förtjust öfver att åter få trampa däcket på ett fartyg,
och genast visade sig fullkomligt hemmastadd derstädes,
såsom en varelse egnar och anstår som tillbragt hela

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1863/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free