Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anteckningar från en resa till Ishafvet i trakten af Jan Mayen, år 1863 af Aug. Quennerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förutskickar jag en öfversigt af öns historia och
naturbeskaffenhet, såvidt som denna är känd. Då de uppgifter,
man har härom, finnas spridda i några till en del
numera mindre tillgängliga arbeten, och således kunna
förutsättas såsom temligen obekanta, torde detta icke få
anses öfverflödigt. De flesta data, jag beträffande öns
historia kunnat hopsamla, återfinnas i holländaren
Zorgdragers »Alte und neue Grönländische Fischerey etc»,
på tyska öfversatt och utgifven i Leipzig år 1723. Den
högst knapphändiga beskrifning af ön, som finnes i detta
arbete, åtföljes af en karta, troligen en af de äldsta vi
ega öfver densamma. Ännu på Scoresbys karta, som
är den senaste, här vestkusten hufvudsakligen blifvit
uppdragen efter denna.
Oaktadt sitt afskilda läge och sin obetydliga
storlek — den håller nemligen endast några få mil i längd
— här ön blifvit funnen redan så tidigt som år 1611[1]
eller något af derpå närmast följande åren, — såsom
bekant började upptäckterna i dessa delar af Ishafvet
först mot slutet af 16:de århuudradet. Sitt namn fick den
efter upptäckaren, en holländsk sjöfarande. Man finner
att den äfven blifvit kallad Mauritius efter Prins Moritz
af Nassau, ett namn som återkommer på mer än ett
ställe i de holländska upptäcktsannalerna. Man har
äfven från denna tid några underrättelser om ön från
engelsmännen, hvilka blefvo holländarnes förnämsta
medtäflare i den hvalfångst, som nu började drifvas på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
