- Project Runeberg -  Svenska expeditioner till Spetsbergen och Jan Mayen åren 1863-64 /
176

(1867) [MARC] Author: Nils Christoffer Dunér, Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anteckningar från en resa till Ishafvet i trakten af Jan Mayen, år 1863 af Aug. Quennerstedt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blottad; någon egentlig udde finner man i sådant fall
icke. Det är det läge, i hvilket sälfångarne finna isen
vid sin ankomst under Mars månad, som här blifvit
afsedt, men hvari den framryckande årstiden naturligtvis
bringar gradvisa förändringar, dem att förtiga som ström
och vexlande vindar kunna förorsaka. Norr om udden
finner man vanligen en bugt med öppnare vatten, den
s. k. bayisbugten.

Det är denna ismassa, i hvilken fångstfartygen,
såsom redan blifvit sagdt, måste intränga för att
uppsöka sälen, hvilken vid denna årstid i ofantliga skaror
går upp på densamma för att föda sina ungar.
Engelsmännen, hvilka till största delen äro försedde med
ånga, hafva härigenom en stor fördel framför
norrmännen, som helt och hållet äro beroende af vinden
och de förändringar, som denna kan åstadkomma i isen.
Nordliga vindar äro de fördelaktigaste, alldenstund de
åtskilja den; sydliga och ostliga sammanpressa deremot
de med strömmen från nordost i sydvestlig riktning
neddrifvande massorna. Denna ström, hvilken till sydligare
haf afför Ishafvets kalla vatten, och hvilken Jan Mayen,
beläget på ungefär samma latitud som Nordkap, har att
tacka för ett klimat kanske lika hårdt som norra
Spetsbergens, omtalas redan från hvalfångstens äldre tider.
Att den går i ofvan anförda riktning bevisas af de flera
bekanta fall, då fartyg råkat fast i isen och kommit i
drift. Zorgdrager dref 1698 i vestisen på 18 dagar
från 77½° till 75½° N. Br, År 1777 drefvo några
hvalfångare från 76° N. Br., 5°—6° O. L. ända nedpå 62° N.
Br., 40° V. L. under en tid af 108 dagar. På en
föregående resa hade Jan Mayen kommit fast vester om ön
och under 7 veckors tid med isen drifvit åt söder, till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1863/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free