- Project Runeberg -  Svenska expeditioner till Spetsbergen och Jan Mayen åren 1863-64 /
183

(1867) [MARC] Author: Nils Christoffer Dunér, Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anteckningar från en resa till Ishafvet i trakten af Jan Mayen, år 1863 af Aug. Quennerstedt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de öfriga snart följa honom efter, hvadan jägarens
ögonmärke i första hand är riktadt på denne. Huru de
under hvilan oupphörligt lyfta hufvudet i vädret och
se sig omkring, här jag sjelf ofta iakttagit. Knallen af
skottet och den vid sidan träffades plötsliga
sammansjunkande synes deremot icke oroa dem, men vältrar
sig den sårade i dödskampen omkring, så kasta sig
åtminstone de närmaste ögonblickligen ned i vattnet.

I sitt förut citerade arbete omtalar Anderson, att
på hans tid — han skref före medlet af 1700-talet —
då hvalfångsten i allmänhet icke var gynnsam, några
smärre fartyg, hvilka man kallade »Robbenslagare»,
blefvo utrustade på sälfångst i Davis Straitet och vid
Grönland, hvarmed förmodligen menas hafvet emellan
Spetsbergen och Ostgrönland. Vid hvilken tid man
börjat med fångsten af de hvitulliga ungarne är mig
fullkomligt obekant; sannolikt har detta företag i en
senare tid utgått från engelsmännen, hvilka äfven för
närvarande jemte hvalfångsten sysselsätta sig härmed[1].
Norrmännen äro emellertid numera de, som ifrigast
bedrifva sälfångsten i dessa farvatten. För några platser
i landets sydligaste del — från hvilken Jan
Mayensfarten nästan uteslutande eger rum, under det att
Spetsbergsfarten drifves från Nordlanden och Finnmarken —
har den blifvit en källa till ett icke obetydande
välstånd. Tönsberg är hufvudorten för denna fart; några
fartyg utgå äfven från Drammen och Kristiania m. fl.
ställen. År 1846 utrustades den första expeditionen,


[1] Allt hvad jag från senare tider funnit publiceradt om sälfångsten
häruppe inskränker sig till ett par korta uppsatser i Norskt
skillings-magazin för 1861 N:o 1 och 3, utgifvet af W. C. Fabritius.
Ett par af de nedan förekommande uppgifterna äro hemtade derifrån.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1863/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free