Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anteckningar från en resa till Ishafvet i trakten af Jan Mayen, år 1863 af Aug. Quennerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
synliga på ryggen af nästa uppstigande våg, utgöra de
så att säga symbolerna af en natur, från hvilken jag
nu sannolikt för alltid tagit afsked.
Den 31 Maj. Vi börja nu göra framsteg mot
hemmet — 70:de breddgraden ligger redan bakom oss — och
vädret har åter blifvit behagligare, ehuru tjockan ej
ännu alldeles försvunnit. Ett rörligt djurlif herrskar
omkring oss. Ett starkt plaskande och besättningens
rop vände min uppmärksamhet på en flock »springare»
(Delphinus Delphis?) som sprungo flere alnar upp ur
vattnet i rad efter hvarandra. Skummet flög högt i
vädret, der de åter föllo ned. Knappt slog det samman
öfver den ena, så sköt den närmast efterföljande upp i ett
dristigt språng. Det var en öfver all beskrifning präktig
anblick på den lugna sjön. Måsarne (Larus tridactylus) —
L. eburneus och glaucus träffas endast i isens
omedelbara närhet — svärma i stora skaror kring fartygets
läsida eller ligga i långa rader på vattnet. Vid
middagstiden kommo 5 stycken näbbhvalar upp i närheten
af fartyget, hvilket de en lång stund beledsagade.
Den 3 Juni. Värmens tilltagande har nu börjat
blifva märkbart, vid middagstiden i dag visade
thermometern + 6° R. Under de sista dagarne hafva vi haft
ständig motvind och hög sjö, hvilka ännu alltjemt
fortvara. Bramseglen spåras dock ej, såvidt någon möjlighet
finnes att få behålla dem. Vattnet har nu förlorat sin
djupblå färg och antagit en grönaktig. På eftermiddagen
slog en liten väderdrifven vadare ned ombord
och en stund efteråt syntes en ladusvala, som följde
oss mer än en timme, svärmande om bland måsar och
stormfoglar och ibland pilsnabbt skjutande in öfver
däcket. Hennes qvitter ljöd för mig som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
