Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och mig. 1882 fann jag, att växten vid Kolbays
mynning var betydligt ymnigare än längre in, där jag
iakttagit den 1870, och samma år träffade jag den såsom
nämndt sparsamt vid Adventbay. Den har sedermera
funnits i dalgångar innanför Adventbay och möjligen äfven
vid Sassenbay. Tillsammans med dvärgbjörken fann jag vid
Kolbay 1882 för första gången på Spetsbergen hjortron
(Bubus chamaemorus), dock endast blad. Sedermera har
denna växt funnits 1883 af H. Stjernspetz blommande vid
Ekmans Bay och af Hesselman under utflykten till Kap
Thordsen. Man må ifrågasätta, om ej förekomsten af denna
växt på Spetsbergen står i samband med den stora mängd
»multegröd», som af de norska fångstmännen under en lång
följd af år medförts till Spetsbergen såsom antiskorbutiskt
medel. Där Hesselman fann den vid Kap Thordsen hade
jag länge uppehållit mig 1870, och jag har svårt att tro,
att den skulle kunnat undgå vår uppmärksamhet, om
den då funnits där. Å andra sidan medförde vi mycket
multegröt, och stället är ej långt från huset vid Kap
Thordsen, där en mängd norrmän tillbragte en del af
vintern 1872—73, och där den svenska meteorologiska
expeditionen under Ekholm öfvervintrade 1882—83.
Det saknas sålunda icke möjlighet, att några grobara
kärnor af hjortron genom människans förmedling blifvit
hitförda.
Man kunde särskildt misstänka detta om fyndorten i
Kolbay, utanför hvilken vi förankrade på morgonen strax
efter klockan nio, ty den är belägen omedelbart invid en
stenruin eller ruinliknande hydda af obekant ursprung.
Jag rodde genast i land jämte Kolthoff, G. Andersson
och Hesselman och gick först upp till fyndorten för
hjortronen. Dessa, som 1882 voro sterila, blommade
nu, hvarför växten tyckes trifvas väl. Dvärgbjörken var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
