Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från den synpunkten kan endast svara på frågan: hvad
söker människan i religionen? Det blir alltså på sätt och
vis endast en formell bestämning, då den intet utsäger om
innehållet af det, hvarmed hennes gudsdyrkan fyller
hennes religiösa behof.
Hvilken plats intager då gudsdyrkan i människans
religiösa lif, eller med andra ord, af hvilken art äro de
religiösa utsagorna? Hvad söker människan i religionen?
Det får väl anses obestridligt, att religiösa omdömen äro
värdeomdömen1. Människan söker hos gudomen hjälp
att nå fram till och värna om det, som har värde för
hennes lif, detta må nu tillhöra den sinnliga världen eller icke.
Det spelar från denna synpunkt föga roll, om man
betraktar religionen som »den ved værdiernes Skæbne under
Tilværelseskampen bestemte Fölelse»2, eller i gudsideen
ser försoningen och den högre enheten af de båda andra
hvarandra motsatta ideerna, objektet, den yttre tillvaron,
och subjektet, människan själf3. I hvarje fall blir
religionen ett uttryck för människans lifsträngtan, för hennes
själfbevarelsedrift i detta ords högsta mening. Men hvilka
värden det är, hvars bestånd människan sträfvar efter,
eller hur beskaffadt det objekt är, som i gudsideen skall
försonas med subjektet och med dettas anspråk på
tillvaro, det beror af människans hela lifs- och
världsåskådning, med andra ord på arten af hennes objektiva eller
teoretiska omdömen. Allt materialet så att säga till den
religiösa känslans och tankens gestaltningar lämnas af de
teoretiska omdömen, som innehålla människans
uppfattning af tillvaron, af naturen, historien och henne själf.
Däraf det oupplösliga sambandet mellan en människas,
ett folks, en tidsålders världsåskådning och religion. I
kraft af denna »den mänskliga andens enhetslag»4, är
religionens utveckling oupplösligt förbunden med kulturens.
Detta är det sanningsmoment, som ligger i Comtes åskåd-
1 Kaftan, Wesen der christlichen Religion. Cap. 2.
2 Höffdikg, Religionsfilosofi. 100.
3 Caird, Evol. of Rel. I, 64.
4 Tiele, Einleitung in die Religionswissenschaft. I, 199.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
