Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
tankar, som röra sig i människan. Och deras
lifsförhål-landen äro analoga. Till och med stenar kunna vara af
manligt eller kvinnligt kön och fortplanta sin art1. När
Hesiodus berättar, att Uranos och Gaja voro de, som födt
gudarnes släkte, är detta en tankegång, som återfinnes i
snart sagdt alla folks mytologi.
Denna lifsåskådning framgick med nödvändighet ur
det mänskliga tänkandets eget väsen. »Människan kände
blott en art af tillvaro, sin egen, blott ett slags språk,
nämligen det, hvaruti hon gaf uttryck åt sina egna och
sina likars subjektiva verksamhet och tillstånd. Hvad
skulle hon väl kunna utsäga om de yttre objekten annat
än en verksamhet lik hennes egen, och hvilket annat
språk hade hon kunnat betjäna sig af i fråga om dem, än
det hon bildat sig för att gifva uttryck åt sitt eget
handlande och sina egna tillstånd»2. »Denna fundamentala
metafor daterar sig emellertid från en så aflägsen period
i tankarnes och ordens utveckling, att den svårligen
någonsin känts som en metafor»3. Enligt den ofvan påpekade
öfverensstämmelsen mellan ord och tanke borde denna
»metafor» svårligen någonsin kunnat kännas som en sådan.
Man har svårt att bringa ofvanstående yttrande af Max
Müller i öfverensstämmelse med hans understundom
framträdande polemik mot den irrationella teori, som tror, att
människan en gång varit så ointelligent, att hon icke
förmått åtskilja döda och lefvande ting4. Det beror ju
här på, hvad man menar med ordet åtskilja. En sak är
att betrakta allt i tillvaron i analogi med sig själf och i
den delen ingen åtskillnad göra mellan dess olika
områden, en annan att alls ingen skillnad göra dem emellan.
Därför att det förra kan sägas karaktärisera naturfolken,
är icke det senare angifvet som något särmärke för deras
uppfattning. Det kan ju blifva en smaksak, hvilkendera
uppfattningen som tillskrifver naturfolken minst intelli-
1 Tylor, Primitive Culture. II, 162. Lang, Custom and M yth. 136.
■ 2 Max Muller, Natiirliche Religion. 374.
3 Max Muller, Science of Thought. 496.
4 Antropological Religion. 73.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
