Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 16 -
personifiera sig än ett naturföremål.1 Vid ett
naturfenomen, sådant som exempelvis åskan, blir personifieringen
ett svar på frågan efter orsaken till företeelsen, och denna
kan, i öfverensstämmelse med animismens hela
grundväsen, sökas endast i ett bakom stående personligt väsen.
Som fantasien här icke bindes af något synligt föremål,
gestaltar den detta väsen i full öfverensstämmelse med ett
mänskligt. Därför äro Indras konturer vida mer konkret
mänskligt tecknade än exempelvis Agnis. Eldens gud är
boende i och verksam genom eldslågorna själfva, såsom
Ra eller Samas bevara sambandet med solen. Men
Indra och Ramman äro dolda bakom skyarna, hvarifrån
de slunga sina vapen. Vid skapandet af den förra typen
är fantasien mer eller mindre bunden vid ett konkret
föremål, vid den senares utformande gestaltar den mera
fritt.
Denna gudaväsendets personifiering och däraf följande
lösgörande från det föremål eller fenomen, hvartill det
ursprungligen varit knutet, ställer detsamma på sätt och
vis utom och öfver den materiella världen. Religionen
flyttas med andra ord upp på ett högre plan. I den mån
det ursprungliga sambandet mellan guden och dess dyrkare
blir mindre starkt, måste nya former därför skapas, så
framt icke denna utveckling skall resultera i en religiös
tillbakagång. Ett uttryck för de nya relationer, hvaruti
gudarna träda till sina dyrkare, äro funktions- eller
specialgudarna. De äro skapade af det animistiska
föreställningssättet, som bakom hvarje företeelse tänker en
personlig causa. Alla de lifvets förhållanden, där det religiösa
behofvet söker gudomlig hjälp, hypostasera sig till mot
dessa svarande andeväsen. Den tendens till
koncentrering, som genomgår utvecklingen till polyteism,
framträder också på detta gebit. Den tager sig här uttryck
uti, att de för skilda tillfällen i lifvet skapade gudarna
sammansmälta till en gud, som behärskar alla likartade
situationer i lifvet. Vidare samla sig småningom funktions-
1 Die Religion des Veda. <12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
