Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 28 —
förvan ter, som följde af exogamien, skulle då medfört ett
analogt förhållande till det egna totemet i det hela, så att
all befattning med detsamma, som medförde
blodsgemenskap utom genom sakramentalt offer blef förbjudet.
Liksom exogamien icke alltid förhindrade könsumgänge mellan
stamförvanter, utan endast äktenskap mellan dem1, så
var icke heller förbudet mot totemdjurets dödande alltid
så stricte fasthållet, understundom helt suspenderadt. Ett
exempel härpå erbjuda offren i sin helhet och särskildt
:>intichiuma»-ceremonien. Understundom är äfven eljes
to-temets dödande tillåtet, såsom när själfforsvaret så kräfver,
eller hungern drifver därtill. Är djuret ansedt som speciellt
läckert, behöfver nog icke hungern nå någon oroande
höjd, för att förbudet skall brytas2. Vanligen hjälper
man sig så ifrån pliktkollisionen med en ursäkt och en
försäkran om fortfarande underdånighet. Men i det stora
hela taget gäller förbudet mot dödande af totem lika väl
som mot könsumgänge mellan medlemmar af samma
totemklass.
Angående totemismens orsak och uppkomst äro
meningarna mycket delade. Hypoteser däröfver ha särskildt
uppställts af forskare, som icke vilja tillerkänna
densamma någon större betydelse för religionens utveckling.
Däremot ha hvarken Mc Lennan, Robertson-Smith eller
Je-vons framkommit med något som helst försök till
förklaring. Men redan samma årgång af Fortnightly Review,
där Mc Lennans artikelserie om »the Worship of Animals
and Plants» afslutades, framställde Herbert Spencer en
hypotes om dess uppkomst3. Hans utgångspunkt är här,
som vid all hans förklaring af religiösa problemer, teorien
om religionens utveckling ur ankulten. Liksom barn gifva
hvarandra smek- eller öknamn som björn, krokodil etc.,
så gaf man bland naturfolken sig själf och hvarandra namn
efter föremål i den omgifvande naturen. En tapper krigare
1 Spencer and Gillen o. a. a., 93.
3 Frazer, Totemism, 19.
3 The Origin of Animal-worship, Fortnightly Review vol. VII, 535.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
