Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 56 —
sveko på denna punkt den ariska rasens traditioner och
nedsjönko därmed också från sin förra maktställning1.
Den nuvarande religiösa utvecklingen i Indien är därför
icke typisk för vare sig den gammalindiska religionen
själf eller för de indoeuropeiska folkens i deras helhet.
Äfven där se vi väl själakulten intaga stor plats, men
naturdyrkan är dock öfvervägande. Så spela ju
frava-sherna en stor roll i persernas religion2. Deras dyrkan
motiverades ingalunda enbart af pietet. Offren gåfvos icke
fåfängt åt dem, »som gåfvo skydd åt den gråtande,
belöning åt den, som anropar dem, som skänka hälsa åt den
sjuke och härligt rykte åt den, som i sin dyrkan
tillfredsställer dem genom att åkalla med offergåfvor»3.
I den grekiska religionen undanträngdes, som nämndt,
den egentliga själakulten nästan helt och hållet
afHades-föreställningen. Men heros- och ankult fortlefde. Det var
isynnerhet den senare, som var af betydelse, då dyrkan af
heroer i regel tog ankultens form. De dyrkades som
stamfäder för släkter, folk, stammar och familjer. Tanken
på en gemensam stamfader hör naturligtvis hemma i
patriarkatet. Först när familjens utveckling nått denna
ståndpunkt, finnas förutsättningarna för en egentlig förfädrens
dyrkan4. Det ligger i sakens natur, att något historiskt
samband mellan en som en gud dyrkad heros och
vederbörande samfund eller samfundsgrupp endast rent
undantagsvis är tänkbart åtminstone i form af härstamning och
släktskap. »Lika visst som ingen människa kan minnas
sin födelsestund, lika visst äro också de stamfäder, från
hvilka folk, stammar, släkter och familjer vilja leda sitt
ursprung, endast af mytisk natur»5. Själfva
förutsättningen, att släktets historia begynner med äktenskap och
härstamningens räknande efter fädernet, är icke
öfverensstämmande med verkligheten6. Detta hindrar ju icke, att
1 Vodskov, a. a., Inledning, 102.
2 Söderblom, Les fravashis, 41.
3 Caland, über Totenverehren, 63.
4 Zenker, Natürliche Entwicklungsgeschichte der Gesell-
schaft, 135.
6 Usener, Götternamen, 252.
6 Mc Lennan, Studies in ancient History, 214.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
