Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur mitt studentlif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 UR ONKEL ADAMS PORTFÖLJ.
och barnen sågo der mannen och fadren möjligen med sitt inre
synsinne, andens ögon, dessa, som i inspirationens och i dödens stund
öppnas.
Jag satt en hel eftermiddag hos den lilla familjen och lärde
flickorna konsten att tvätta handskar i benzin - det var dock något.
År 1869 fick jag ett bref med svarta kanter. I sigillet A. H.
Det var notifikation om Holmbloms dödliga frånfälle och en
bjudning att med min närvaro hedra hans begrafningsakt.
Vägen var för lång för blott detta, men då jag i fjor gjorde en
tjenstresa, passerade jag W.
Jag gick då till fru Holmblom för att beklaga sorgen. Hon
var på sin landtegendom och stod ej att träffa. Deremot stötte jag
i förstugan på en ung herre i hvit studentmössa och klädd i
fullständig riddrägt med höga kragstöflar. Jag frågade honom efter fru
Holmblom och fick af honom upplysning om att hon var borta på
landet.
»Det var ledsam t, jag heter - - och hade för afsigt att, som
Holmbloms gamle vän, hälsa på hans enka.»
»Jaha, jag mins, att salig pappa omtalat er. Jaha, jag tror att
salig pappa och ni varit akademikamrater. Kanske det kan roa er
att se rummen, de äro nu en smula förfallna, men jag företar i år en
genomgripande reparation. Pappa hade, ha, ha, ha, en bestämd
fallenhet för det solida. Se en sådan kakelugn, stor som Babels torn.
Nej här skall bli annat af, jag har beställt hos Kakelin
porslinskakelugnar af nyaste slag. Då arfskiftet var, tog jag gården i
staden och Hännberga bruk på min del och ämnar slå mig ner som
possessionat. F-n kan på längden hålla ut med att bocka sig för
några perukstockar till professorer i Upsala. Så gerna som att ligga
i den hålan, kan jag bo i denna hålan, der jag eger hus, fastän det
är efter ortens bruk och lägenhet.»
Rummen voro efter mitt tycke briljanta, men unga herrn hade
helt andra fordringar på lifvets glädje och en helt annan skala för
dess behof.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
