Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur mitt studentlif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR MITT STUDENTLIF. 89>
qvar . . . kanske en annan . . .’ Si, han vet inte fnask om Petterson,,
förstås.»
»Nu var det så, att nyss då han började gå till oss, gaf han
Fro-sina ett stort hjärta af Lazari-sten, hette det, och nu drog hon upp
dragkistan och visade honom hjärtat. Då blef han liksom galen och
sade: ’Flicka, flicka, hvem lärde dig denna barnsliga navitet, nej
niavitet var det.’»
’Kandidaten är rolig’, sade Frosina och skrattade.
’Le emot mig ännu en gång’, bad han, ’och flickan drog på
smilbandet, förstås, och då ser hon rätt bra ut, för si hon är
egentligen lik mig, sådan jag var i ungdomen, förstås. Käringens mun är
icke gjord att skratta med. Hon är allvarsam alltigenom och
eldfängd som fyra’.»
»Jo, jo men, det har jag nog märkt jag också», sade Petterson,
»vill inte farbror ha en liten qvart ofvanpå?»
»Jo, för att sätta ned de andra tre», sluddrade mannen och
»drog» qvarten i botten.
Petterson, som för att få en lösning af »sitt hjärtas gåta» bjudit
farbror Nysten på denna enkla traktering, betalte och gick. Men
pappa Nysten blef sittande: »Jungfru Nero må tro, att Petterson är
en duktig pojke i sitt arbete, säger Björkholzt, som är den snällaste
skomakare häremellan och Upsala. Ingen kan sy som Björkholzt,
det är en f-n på en basfiol i fråga om stöflar. Och der har
Petterson lärt och gaf Frosina ett par kängor till julklapp, fina som på en
Schäferong (»Chez Feron - Stockholm» stod det på denne
hofsko-makares verk),, ja, ingen frågan, och karl blir han för sin hatt, det
gör han, och så är Frosina alldeles galen i den otäckingeu, som är
smålänning och ’taniger’ på köpet; men när hon vill ha’n, så inte
mig emot, det tog vi oss en knäpp på, jungfru Nero.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
