Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En spinnrock och en tron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292 UR ONKEL ADAMS PORTFÖLJ.
»Jo, den der trebenta stolen der. Fyra. . . och tjugufem . . .
pang. Nämdeman Per Persson i Klöfsta.» Så fortgick auktionen
under muntert glam. Ingen tycktes tänka på, huru förgängelsens
bleka spöke osynligt sväfvade öfver den gamla gården och det sprängda
boet, som skingrades som agnar för vinden. Det var den brittiska
vapenbilden, tisteln, hvars sista frön nu kastades bort öfver berg och
dalar.
En vacker dag inträdde mormors favorit (gamla mormödrar
utvälja sig i slägten alltid favoriter). Det var en yngling, som slagit
sig på jordbruk och genomgått landtbruksskolan och som mormor
derför alltid kallade »vår possessionat». »God morgon, snälla
mormor!»
»Nej, se vår possessionat; välkommen, käre Gustaf! Jag satt
just och tänkte på dig för att få höra något nytt från Steglinge.
Det svider i hjärtat, att det gamla godset nu delas - den gamla
trädgården, der min far planterat nästan hvarje träd eller buske, får
förfalla. Det stora slottet skall stå obebodt och falla ner till stoft,
ty det måste finnas en stor förmögenhet för att underhålla en så
väldig byggnad och en så stor trädgård och den fjärdingsväg långa
parken utmed sjöstranden. Ser du, Gustaf, der sprang jag som
barn. Jag ser ännu den gamle grefven, stolt och styf med afmätta
steg, åtföljd af sin dogg, promenera genom gångarne. Jag ser min
gamle far, huru han oupphörligen, hela sommaren igenom, var ute i
trädgården. - Jag tycker mig höra det täta pickandet af dessa ur,
som voro hans vinterarbete. Allt är slut, Gustaf.»
»Jag köpte på auktionen ett tröskverk, som pappa skall sätta
upp på Rörtorp. Det ficks för godt pris. Nygjutet, knappast
hop-slitet i kuggarne, och för ett par oxar ett litet nätt verk.»
»Och dina ögon glänsa af fröjd öfver detta nätta tröskverket»,
sade mormor, halft förebrående.
»Ja visst; men jag köpte af nämdeman i Klöfsta en gammal
sÖndrig, för detta förgylld stol. Jag gaf honom femti öre, ty han
var ingenting värd, men han hade fått honom på köpet med en
spinnrock.»
»Ja, alla möblerna i praktrummen voro förgyllda», sade mormor.
»Den stolen har du väl ämnat mig?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
