Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gamla grefvinnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAMLA GKEFVINNAN. 339
»Men - så god, så härlig också Stefani är, så skön - ja, det är
rätta uttrycket - oskuldsfull och snäll hon är, så felas henne det
vigtigaste, - det felas henne», tillade den gamla, med ett sorgset
uttryck, »det felas henne det ingen uppfostran kan gifva henne -
det felas religiös känsla, utan att det derför felas henne tro, hopp
och kärlek. Jag har aldrig sett henne hänförd af en predikan; hon
sitter der som en bild med torra ögon, då alla andras fyllas med
tårar - hon beder, men efter formulär - nej, nej! det går ej an.»
I detta ögonblick öppnades dörren, och en flickröst hördes fråga:
»Får Stefani komma in, eller läser tant än?»
»Kom in, Stefani», sade grefvinnan halft undangömmande brefvet,
»kom hit barn!»
Flickan skyndade fram. Hon var i blomningen af sin ålder,
nitton år kanhända, med de mörka lockarne ringlande kring den sköna
halsen.
Det vackra barnet satte sig på pallen vid gamla grefvinnans
knä och riktade de glädjestrålande ögonen på henne.
Den gamla smålog, som hon plägade, godt som en förklarad och
strök flickans mörka lockar åt sidorna, så att den fina pannan blef
bar och sade:
»Du är mycket glad nu, Stefaui - lyckas det med dina
julklappar ? »
»Ja tant; se här är morbror Axels bordduk - den är allt nätt,
eller hvad säger tant?»
Grefvinnan betraktade med pröfvande blick det sköna knytverket.
»I sanning, du har öfverträffat dig själf - det skall glädja
Axel.»
»Tror tant? Ack, tror tant? - Men», började hon, »tant må
tro, att det allra vackraste har jag sytt åt Feodor- det är till en
brefpress, som han skall lägga på sina diplomatiska akter. - Det
kan ej skada, att litet vänskap kommer ofvanpå luntorna af
beräkningar. Vill tant se?»
»Ja, gerna.»
Flickan skyndade ut.
»Stackars barn; hon tänker kanske lika varmt på Feodor som
han på henne - och ändå passa de ej för hvarandra. Huru skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
