- Project Runeberg -  Ur Onkel Adams portfölj. Efterlemnade skrifter i urval /
347

(1889) Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gamla grefvinnan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GAMLA GREFVINNAN. 347

under det att skogarne, saftgröna och lummiga, drogo sin gördel
kring bergens midja, och blomsterängarne utbredde sig vid
deras fot.

Den gamla älskade solljus, som ett barn älskar, och ville så
gerna se dess första strålar skimra på himlen - hon såg hellre en
vaknande än en uttröttad, slumrande verld, och derför var morgonen
henne så kär.

Nu stod vagnen der - frukosten var framme; men hvar var
väl Stefani?

Löfling upplyste, att unga fröken, åtföljd af en af
gårdens flickor, gått vägen fram, just den de skulle resa.
Värdinnan på stället menade, att fröken endast gått före och glömt
säga till.

»Men hvart?» frågade grefvinnan, som förstod detta
försvinnande. Flickan hade gått opp fore solen och var borta, då
grefvinnan skickade bud för att tillsäga henne att komma. Efter en
stunds väntan sade hon: »Kom Löfling - vi gå, vi också - taga
också en af döttrarna med oss - vagnen får komma efter.»

»Troligen», sade flickan, småleende, sä att ett par rader
perl-hvita tänder glindrade - »troligen har hon följt Majcheni till
’Hei-land im Walde7 - det är nu bönvecka der.»

»Hvad? berätta!» sade grefvinnan långsamt framskridande,
understödd af betjenten.

»Jo», inföll denne, »dessa här katolikerna ha en hop konster för
sig och ligga och bedja till beläten.»

»Tyst, Löfling, det der förstår ni ej.» Löfling, som varit så
länge hos sitt herrskap, att han fått en lätt anlöpning af deras
bildning och således trodde sig bildad ända igenom, teg, men tänkte:
Jag tiger; men vet nog hvad jag vet äodå.

»Bönveckan», återtog grefvinnan - »säg mig allt, min flicka.»

»Jo, just nu i September är den heliga bönveckan vid ’Heiland
im Walde’, och skaror af traktens troende gå dit för att bedja och
offra vid den heliga bilden; ty då får man trettio dagars aflat -
och visst behöfva alla den heliga kyrkans aflat.»

»Ja visst - vi gå dit - om det ej är för långt.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:29:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/portfolj/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free